Gårdagen och idag.
Det som inte var lika härligt var att verkligheten kom i kapp barnen igår, de blev under kvällen så otroligt ledsna och grät ut sin sorg och maktlöshet över försäljning, skiljsmässa och flytt.
Det gör så ont att inte kunna trösa sin barn på det sättet de vill bli tröstade. Gör så ont! Jag sov nästan ingenting i natt.
Igår eftermiddag var syrran och jag en sväng på IKEA också, jag köpte sängar och madrasser till barnen.
Vi hade tittat ut det tidigare och vi släpade och slet för att få hem det till lägenheten. Jag köpte också en del lampor.
Nu visade det sig att allt kändes för stort när vi började ställa upp det i lägenheten. Barnens sängar med sänglådor för översovande kompisar mm...det blev för klumpigt och flera av taklamporna var för stora i förhållande till takhöjden.
Bara att se glad ut och börja resan tillbaka med väldigt mycket av varorna, göra om och göra rätt!
Det är viktigt att det känns hundra nu!
Just nu sitter jag och stora sonen och väntar på mäklaren eftersom det om en stund skall bli visning nummer 2. Vi tänkte åka och titta på tv-utbudet så länge. J är på jobb i Danmark och lilla sonen på träning.
I dag när jag kom upp till lägenheten efter jobbet hade målaren tapetserat klart allt (utom mitt sovrum som ju skall göras om).
Hela mitt vardagsrum/kök var nu tapetserat i vitt utom min grymma fondvägg!
Jag blev själv helt nockad av den men det tog bara några sekunder till jag bara kände att jag tyckte om den! Man kan omöjligt vara dyster i dess sällskap!
Bilder kommer inom kort!
Nu skall bara golvet i vardagsrummet/köket slipas innan jag kan börja flytta över saker på allvar och efter ett tag måste lite luckor, bänkskivor och kakel bytas i köket sedan får det vara bra!
Jag säger bara det....KL 19.00 i dag kan min avslappning börja!
...fortsättning följer...
Inte långt kvar nu! Men verkligeheten kommer säkert ikapp dig också ibland, precis som för dina barn. Tur att de kan få ur sig sina känslor och att ni kan prata, det låter kanonbra.
Jag är precis som du, är det inte 100% (eller gärna 150%) åker jag och byter - hellre lite krångel ett tag än att inte vara helt nöjd... som med våra sovrumsväggar som SKA bli vita nu (som jag sagt hela tiden, men mannen propsat på beiga för att man inte ska ha vitt i ett sovrum). Nu ser de nästan rosa ut mot nya golvet.
Ja, ja - I-landsproblem!
En stor KRAAAAAAAAAAAAAAAAAAM till dig, jag tror du behöver en. ♥
Skönt att det snart är klart o du kan få slappna av ett tag.
Hoppas det är riktigt snuskigt rika människor som vill köpa ert hus!
Hoppas att lugnet infinner sig. De som säger att det är spänt och nervöst att titta på och köpa hus ska bara vänta tills den dan man säljer. Snacka om att ha en klump i magen. Speciellt om man av olika anledningar är tvungen att sälja vid en viss tidpunkt.
Nu ska jag duscha efter löprundan.
Ha det så bra.
Andreas
Oj, vad jobbigt för sönerna att verkligheten hunnit ifatt dem. Det kan nog ta tid att förstå i deras ålder och nu börjar det ju bli på riktigt. Måste vara oerhört jobbigt för er vuxna också givetvis att se sina barn bli så ledsna..... Men jag tror att ni klarar detta. Ni verkar vara oerhört vettiga vuxna som ska bo nära varandra och håller sams =)
Hoppas du snart kan komma till ro vännen....
Kram
Jag har blivit faster igen och det känns jättekul! Det blev en liten Algot. Nu börjar alla de tre syskonens namn på Al-.
Vad skönt att det börjar lossna för dig. Självklart jobbigt för er alla men det kommer solsken!
Ha det bra!
/Maria
Jobbigt att barnen var ledsna igår, men det kommer säkert att bli bra till slut.
Vill du vara med på min visa-våren-utmaning? Det vore roligt om du vill det!
Hoppas att du får en bra dag!
Att flytta från ett hem där massor med minnen finns kvar, är inget jag skulle våga ens drömma om. Men nu ska du ju göra det, och då är det nog bara att ta tjuren vid hornen och fixa det. Visst låter jag hård, men jag själv tror att det nog bara är det som gäller just nu. Alla känslor får du nog lägga bakom ryggen, och bara kämpa på liksom.
Det är sen, när du landat som allt kommer att komma över dig, och DÅ finns vi här ännu mer, dinna kära bloggvänner.
Jag tänker på dig, och jag håller tummar och tår att du ska fixa detta.
STOOOR kram från Nilla.
Usch inte roligt när barnen är ledsna....men det går ju inte att göra på annat sätt. De måste göra den resan också. Och du och dom kommer att komma ut stärkta ur det. Men visst katten är det synd om de småliven.....har ju gjort resan själv...mina 13-åringar kan fortfarande uttrycka en önskan om att det ska bli jag och deras pappa igen....fast de egentligen vet att det kommer att bli så. Det är nu 10 årsen vi skiljdes.... tiden går.
Vad duktig du är som åker tillbaka och byter och fixar.....jag är urkass på sånt.....ska bli bättre på det!
kram kram
Lycka till med allting!!!!!
Har precis börjat läsa din blogg. Så jag är en helt uppdaterad. Men nu när du skrev skilsmässa så förstår jag ju anledning till flytten. Bra att dina barn får ur sig sina känslor och inte håller inne med dom.
Lycka till med allt !
Jaha... vart har bloggsystrarna W tagit vägen då? Har ni kollektiv bloggstrejk, eller tagit någon trevlig resa någonstans??? =)
Det kan väl inte vara så att ni är fullt upptagna med att packa resp packa upp och fixa i era nya lägenheter?
K R A M! ♥
Åh :(
Får dåligt samvete att jag inte tittat in här på ett tag. Skilsmässor är jobbiga för alla inblandade. MEN jag lovar dig med hela mitt hjärta att dina barn hellre ser sina föräldrar skilda och lyckliga än olyckliga tillsammans.
Hej hej
Har en utmaning till dig på min sida
Kram
http://sweetmama.blogg.se/1207819164_gillar__gillar_inte.html
