Kramdjur och trygghet behöver alla.
Först kom A hem. Han gick en vända och kollade in förändringarna jag gjort med matta, gardiner, soffans ombyggnad och lite sådant.
Han hittade också gosedjuret jag köpt och lagt på hans säng.
Har märkt att han också önskat sig att ha ett mjukisdjur så som lillebror och när jag hittade den mjukaste gosehunden härom dagen köpte jag den till honom.
Egentligen tror jag inte att man blir för stor för ett kramdjur. Även som vuxen känns det ju mysigt att ibland kramas vill jag minnas.
Hade verkligen svårt att sova efter nattjobb denna förmiddag men just idag störde det inte, känner mig pigg ändå och jag skulle ju bara jobba 1 natt.
När jag låg ned och dvalasov började det svullna och smärta i halsen så att man vaknar till hela tiden av att man sväljer och det gör skitont.
Nu har även lilla grabben kommit hem. Han gick också besiktningsrundan.
Vet inte om jag skrev det men det var en 4:a till salu i min port. Jag sade inget till barnen men började mentalt tänka att jag troligen borde titta på den så att pojkarna får det större.
Känns ändå surt och jobbigt att tänka på flytt nu när jag börjar trivas och känna mig hemma här.
Börjat få ordning.
Sedan sade A att han sett en lapp i porten att en 4:a var till salu här i huset.
Han sade också att det stod en lapp i entren att visningen var iställd då lägenheten var såld redan.
Han sade som om han läst mina tankar:
-Mamma, jag vill inte att vi flyttar än, jag känner mig hemma här och trivs nu och det går bra att dela rum med E och att vi har det lite trångt.
Vi kan flytta om några år.
Den kloka lilla grabben sade också: -De flesta som skiljer sig har bara 3:or, det är bara att vi är bortskämda som bott i hus. Det är mysigt när det är lite trångt.
Fattar ni vilken klok son jag har.
Tror inte att han sade det här för att på något sätt trösta eller lugna mig, han bara sade det.
Verkar alltså som om jag kan slappna av och bara bo med gott samvete trygg i vetskapen att de har det bra.
Jo, vi pratade lite om skiljsmässan också, jag frågade lite hur han upplevde det.
En kompis till honom skulle få skiljda föräldrar nu och han hade försökt att berätta för sin kompis att trots att det känns så svårt, chockande och hemskt när man får veta det så blir det helt okay och bra oftast.
Jag blev ju varm och glad när han sade det!
(Hoppas bara att den kompisens föräldrar kommer att kunna vara lika fina vänner som jag och J är. Det tror jag är A och O.)
Det låter som att du har fantastiskt kloka barn med fin uppfostran. :)
Samma var det för oss då vi skulle flytta till Furuvik, vi kollade både på en 3:a och en 4:a och båda barnen gick med på att dela rum, för att 3:an var mycket ljusare och mysigare med mysigare tomt.
Vi byggde ju en vägg med en dörr mellan dem, det kanske du också kan göra (med lite hjälp), kanske dela av i mitten av fönstret?
Det var nog meningen att 4:an redan var såld, för det känns som att ni trivs så bra i lägenheten ni redan bor i.
Kram!
Vad komiskt att vi läser samma bok och hunnit ungefär lika långt. De har precis varit till spåkvinnan nu, i min bok... Håller med om att den inte är av det djupaste slaget, men jag ska också ta mig igenom den. Den är ju ganska lättläst i alla fall. :)
