Sabinas kamp är över.
Tack Sabina för allt du givit mig.
Jag har fasat för att kampen mot sjukdomen snart skulle vara över och nu är den det.
Jag förstod på era ord tidigare då ni anhöriga skrev till oss i sådan form att jag förstod att Sabina inte längre kunde läsa sin blogg och aldrig mer skulle kunna göra det.
Jag svarade ändå till henne i fall att hon skulle orka läsa eller ni skulle läsa för henne, ville inte hon skulle tro att jag trodde hoppet var ute.
Vilken otroligt stark kvinna hon var.
Sabina har lärt mig hur mycket tid och rikedom i form av liv man kan vinna genom att ha hoppet kvar.
I början när jag började läsa hennes blogg hade jag en helt annan inställning, att jag inte hade rätt att vara med att inge en annan person hopp, att det kunde vilseleda någon som behövde bearbeta att man har en obotlig sjukdom.
Sabina har givit mig helt andra värdegrunder under tiden och nu förstår jag mer hur hoppet är det sista som överger en.
Har man förlorat hoppet så är kampen över.
Sabina förlorade aldrig.
Hon har nu somnat in men hon förlorade aldrig.
Konstigt skrivet det blir härifrån mig men jag vill bara tacka henne en sista gång.
Hon kommer finnas kvar i mina privata tankar, hur man uppskattar och värdesätter livet och i mina tankar när jag jobbar, jag är ju intensivvårdssjuksköterska och jag kommer på olika sätt förstå saker bättre med Sabinas tankar i mitt minne.
Tack till er anhöriga som skrivit i hennes blogg nu på slutet.
Det kommer bli en otrolig tomhet. Om någon av er anhöriga orkar och vill kanske ni någon gång vill skriva en rad i hennes blogg...liksom så att det inte bara tar slut.
Sabina: Tack för det du gav och vi ses igen för jag kommer leta upp dig i himlen när jag kommer dit...men det blir inte än på länge för jag ska leva så som du lärt ut!
Kram från Borthy
(Ovan skrivna var min kommentar till Sabina i hennes blogg idag.)
Det känns som en evighet sedan!
Just idag regerar jag till 100 % över mitt liv!
Det blev liksom en dag som hamnade mellan alla stolar i planeringen så den blev helt tom och kravlös!
Inte så att min kalender är övermäktig men det känns som jag jobbar mycket och jag har mycket runt mig till vardags.
Nu har jag ju jobbat heldag i helgen och haft släktkalas för A här i söndags...
Måndag morgon var det upp och jobba igen och så var karusellen igång igen.
Fast jag älskar det och jag är så tacksam för det.
Men...idag är vi 4 stycken som ska åka på 112-krysning och av någon anledning blev tisdagen innan alltså detta nu en helt ledig oplanerad dag.
När jag skickat barnen och söstra mi som sovit här till sina respektive skolor så lade jag mig att sova fram till klockan ringde 12.00!
Nu har jag druckit kaffe.
Sitter och tittar ut på den soliga dagen.
Lyssnar på Caroline af Ugglas kanonfina skiva.
Hängt en tvätt.
Känner mig helt avslappnad och skön.
Känner mig på något sätt trygg och lugn inuti.
Får en liten inre gnista av att jag längtar efter att börja träna igen. Börja springa nu när det blir vår och lite varmare.
Ska bara njuta av MIN dag idag helt ensam och utan krav på mig själv i någon riktning och sedan ha det riktigt kul på kryssningen ikväll!
Det blev liksom en dag som hamnade mellan alla stolar i planeringen så den blev helt tom och kravlös!
Inte så att min kalender är övermäktig men det känns som jag jobbar mycket och jag har mycket runt mig till vardags.
Nu har jag ju jobbat heldag i helgen och haft släktkalas för A här i söndags...
Måndag morgon var det upp och jobba igen och så var karusellen igång igen.
Fast jag älskar det och jag är så tacksam för det.
Men...idag är vi 4 stycken som ska åka på 112-krysning och av någon anledning blev tisdagen innan alltså detta nu en helt ledig oplanerad dag.
När jag skickat barnen och söstra mi som sovit här till sina respektive skolor så lade jag mig att sova fram till klockan ringde 12.00!
Nu har jag druckit kaffe.
Sitter och tittar ut på den soliga dagen.
Lyssnar på Caroline af Ugglas kanonfina skiva.
Hängt en tvätt.
Känner mig helt avslappnad och skön.
Känner mig på något sätt trygg och lugn inuti.
Får en liten inre gnista av att jag längtar efter att börja träna igen. Börja springa nu när det blir vår och lite varmare.
Ska bara njuta av MIN dag idag helt ensam och utan krav på mig själv i någon riktning och sedan ha det riktigt kul på kryssningen ikväll!
Så gör jag det igen.
Precis som såret hade läkt och smärtan hade suddats ut
Kom du tillbaks till mig
Och fast jag lovat att aldrig mera, nej, aldrig mera
Reagera så för dig
Nej
Och så gör jag det igen
Ja, så gör jag det igen
gör jag det igen
Så gör jag det igen
Förlåter
Så gör jag det igen
Så gör jag det igen, ja
Så gör jag det igen
Då gör jag det igen
Förlåter
Jag förlåter
Ja, så lämnar du igen och jag står ensam kvar
Förstörd av dig
Och när jag rest mig upp igen, fått vingar
Ja, då kommer du tillbaks till mig
Du kommer hem
Så gör jag det igen
Så gör jag det igen, ja
Så gör jag det igen
Så gör jag det igen
Förlåter
Så gör jag det igen
Så gör jag det igen
Så gör jag det igen
Då gör jag det igen
Förlåter
Förlåter
Och när jag äntligen är fri dig
Då kommer du till mig
Och så gör jag det igen
Ja, så gör jag det igen
Vill inte finnas till
Nej, inte bara när du vill
Och så gör jag det igen
Ja, så gör jag det igen
Förlåter
Förlåter
Förlåter
Jag förlåterTack Caroline af Ugglas!
Vilka texter och vilket uttryck på din senaste skiva!
Lösryckta oövertänkta tankar om känslor.
I Kväll innan jobbet gick jag en långpromenad med tankar.
Jag kände mig nedstämd och gränsfall långsint. Jag gick och funderade på att jag skulle skriva ett inlägg om känslor.
Nu när jag sitter framför datorn och har möjlighet att skriva så känns allt som jag ville skriva som bortblåst.
Att jag vaknade med känslan av nedstämdhet kan jag inte riktigt förklara....
Att jag kände mig långsint är också ganska främmande.
Jag upplever mig inte som en långsint person men i allmänhet kan jag irritera mig på mig själv att jag ältar om jag själv blivit kränkt men allra mest om jag själv handlat fel och jag har kränkt mig själv.
Det är verkligen lättast att vara lite småförbannad på någon annan är att vara det på sig själv.
Det här blev knepigt..... speciellt som jag inte har speciellt mycket att hetsa upp mig över.
Jag bara vaknade med en inre frustration.
N sade härom dagen: Känslor är alltid sanna. Känslor ljuger inte.
Ju mer jag tänker på det ju naturligare blir det. Man kan inte välja hur man ska känna även om man verkligen vill det.
Därför bör man ta sina känslor på största allvar.
Visst, man bör naturligtvis försöka hantera sina känslor så att man fungerar i vardagen och inte går fram som en ångvält och sårar andra, att man kanaliserar dem ut och rätt vid de rätta tillfällena.
Ilska t ex, det kan man inte frambringa av ren vilja.
Får man känslor att man blir skitförbannad så är det troligen så och man mår inte så bra om man håller det inne.
Jag är riktigt dålig på att visa ilska....eller i varje fall har varit.
Jag har nog tidigare kännt att man inte är en älskvärd person om man visar ilska.
Nu hyser jag ändå viss framtidstro att jag på ett positivt sätt kommer att få uttrycka ilska när jag känner det och ändå vara en älskvärd person.
Samma sak med att vara ledsen.
Man är oftast inte ledsen utan anledning fast det kanske inte alltid är så lätt att sätta fingret på varför man känner sig ledsen?
Både ilska och sorg är känslor som man kanske ofta väljer att tryck tillbaka.
Oftast blir det ändå pay back time....
Frågan är bara hur mycket man som person kan bygga på sitt sorg- och frustrationsberg.
Jag tycker människan är förunderlig hur mycket hon ofta ändå kan trycka tillbaka känslor om hon inte vill se sina känslor.
Jag har varit en av dem.
Glädje och kärlek däremot, det är ju också starka känslor men vem klarar att hålla tillbaka ett skratt?
Man får som oftast bubbla ut i ett härligt skratt och ingen tycker det är något märkligt med det bara positivt.
Att visa sin kärlek är kanske inte alltid lika lätt i livet eftersom man då blir sårbar. För att kunna visa sig sårbar måste man vara mycket stark.
Kärlek....så enkelt men även det oftast komlicerat hur det nu går ihop. Det här med relationer är ju oftast bland det svåraste som finns men också en stor drivkraft hos oss. Tänk vad relationer och kärlek tar upp mycket av våra tankar och hur viktigt det är för oss.
Vad är då den värsta känslan egentligen?
Jag kan inte bestämma mig.
Obesvarad komplicerad kärlek....vidrigt.
Ilska som man inte vågar släppa ut....pest.
Sorg....vill jag inte ens tänka på.
Det som oftast får mig att må som värst i livet är nog ändå (om jag inte tänker på sorg) när jag är förnärmad och blivit kränkt av någon eller när jag kränker mig själv.
Konstigt, nu när jag sitter här och ska skriva känner jag inte ett spår av eftermiddagens känslor av att jag ältade långsinthet och nedstämdhet. Jag känner mig precis som vanligt igen.
Kanske gjorde tankepromenaden nytta?
Jag kom på att jag glömde tänka några tankar om hat. Jag har inte mycket hat inom mig. Om jag kommer på något jag hatar så ska jag lova att ta upp det i ett framtida inlägg :-)
Jo...jag kom också att fundera på... (även om jag vet att det kanske inte är bra och jag tror att jag vet svaren):
Är det möjligt att lära sig älska någon för att det vore enklast och lämpligast? Bestämma sig för att älska någon?
Kan man lära sig att eller bestämma sig för att inte älska någon som man älskar?
Kan man t ex kanalisera ut en känsla i en annan?
T ex kan man skratta ut sorg? Man kan ju skratta så man gråter....
Varför ler alltid clownen?
Jag kände mig nedstämd och gränsfall långsint. Jag gick och funderade på att jag skulle skriva ett inlägg om känslor.
Nu när jag sitter framför datorn och har möjlighet att skriva så känns allt som jag ville skriva som bortblåst.
Att jag vaknade med känslan av nedstämdhet kan jag inte riktigt förklara....
Att jag kände mig långsint är också ganska främmande.
Jag upplever mig inte som en långsint person men i allmänhet kan jag irritera mig på mig själv att jag ältar om jag själv blivit kränkt men allra mest om jag själv handlat fel och jag har kränkt mig själv.
Det är verkligen lättast att vara lite småförbannad på någon annan är att vara det på sig själv.
Det här blev knepigt..... speciellt som jag inte har speciellt mycket att hetsa upp mig över.
Jag bara vaknade med en inre frustration.
N sade härom dagen: Känslor är alltid sanna. Känslor ljuger inte.
Ju mer jag tänker på det ju naturligare blir det. Man kan inte välja hur man ska känna även om man verkligen vill det.
Därför bör man ta sina känslor på största allvar.
Visst, man bör naturligtvis försöka hantera sina känslor så att man fungerar i vardagen och inte går fram som en ångvält och sårar andra, att man kanaliserar dem ut och rätt vid de rätta tillfällena.
Ilska t ex, det kan man inte frambringa av ren vilja.
Får man känslor att man blir skitförbannad så är det troligen så och man mår inte så bra om man håller det inne.
Jag är riktigt dålig på att visa ilska....eller i varje fall har varit.
Jag har nog tidigare kännt att man inte är en älskvärd person om man visar ilska.
Nu hyser jag ändå viss framtidstro att jag på ett positivt sätt kommer att få uttrycka ilska när jag känner det och ändå vara en älskvärd person.
Samma sak med att vara ledsen.
Man är oftast inte ledsen utan anledning fast det kanske inte alltid är så lätt att sätta fingret på varför man känner sig ledsen?
Både ilska och sorg är känslor som man kanske ofta väljer att tryck tillbaka.
Oftast blir det ändå pay back time....
Frågan är bara hur mycket man som person kan bygga på sitt sorg- och frustrationsberg.
Jag tycker människan är förunderlig hur mycket hon ofta ändå kan trycka tillbaka känslor om hon inte vill se sina känslor.
Jag har varit en av dem.
Glädje och kärlek däremot, det är ju också starka känslor men vem klarar att hålla tillbaka ett skratt?
Man får som oftast bubbla ut i ett härligt skratt och ingen tycker det är något märkligt med det bara positivt.
Att visa sin kärlek är kanske inte alltid lika lätt i livet eftersom man då blir sårbar. För att kunna visa sig sårbar måste man vara mycket stark.
Kärlek....så enkelt men även det oftast komlicerat hur det nu går ihop. Det här med relationer är ju oftast bland det svåraste som finns men också en stor drivkraft hos oss. Tänk vad relationer och kärlek tar upp mycket av våra tankar och hur viktigt det är för oss.
Vad är då den värsta känslan egentligen?
Jag kan inte bestämma mig.
Obesvarad komplicerad kärlek....vidrigt.
Ilska som man inte vågar släppa ut....pest.
Sorg....vill jag inte ens tänka på.
Det som oftast får mig att må som värst i livet är nog ändå (om jag inte tänker på sorg) när jag är förnärmad och blivit kränkt av någon eller när jag kränker mig själv.
Konstigt, nu när jag sitter här och ska skriva känner jag inte ett spår av eftermiddagens känslor av att jag ältade långsinthet och nedstämdhet. Jag känner mig precis som vanligt igen.
Kanske gjorde tankepromenaden nytta?
Jag kom på att jag glömde tänka några tankar om hat. Jag har inte mycket hat inom mig. Om jag kommer på något jag hatar så ska jag lova att ta upp det i ett framtida inlägg :-)
Jo...jag kom också att fundera på... (även om jag vet att det kanske inte är bra och jag tror att jag vet svaren):
Är det möjligt att lära sig älska någon för att det vore enklast och lämpligast? Bestämma sig för att älska någon?
Kan man lära sig att eller bestämma sig för att inte älska någon som man älskar?
Kan man t ex kanalisera ut en känsla i en annan?
T ex kan man skratta ut sorg? Man kan ju skratta så man gråter....
Varför ler alltid clownen?
En kort men bra dag!
Somnade helt ovaggad direkt efter jobbet i morse och sov sedan stenhårt perfekt till klockan ringde klockan 16.30.
Bara det gör att jag är riktigt nöjd med dagen.
Jag hade hunnit gå ca 10.000 steg på jobbet från midnatt till dess jag gick och lade mig på morgonen så jag beslutade mig för att jag inte skulle ut och tvångsgå på kvällen utan i stället baka till helgens kalas.
Jag fick till en plåt med kladdchokladkakan med kokostoscaräcke.
Därefter ett bad med bok och senare ett lass med gröt så var man fit for fight att åka iväg till ytterligare ett pass på firman.
Det är inte mycket man hinner när man jobbar natt men känslan nu är att det är en bra dag/natt!
Bara det gör att jag är riktigt nöjd med dagen.
Jag hade hunnit gå ca 10.000 steg på jobbet från midnatt till dess jag gick och lade mig på morgonen så jag beslutade mig för att jag inte skulle ut och tvångsgå på kvällen utan i stället baka till helgens kalas.
Jag fick till en plåt med kladdchokladkakan med kokostoscaräcke.
Därefter ett bad med bok och senare ett lass med gröt så var man fit for fight att åka iväg till ytterligare ett pass på firman.
Det är inte mycket man hinner när man jobbar natt men känslan nu är att det är en bra dag/natt!
1 veckas datorfritt pga av....
I början av förra veckan så var barnen hos mig och dagarna innebar också arbete på firman.
Helt enkelt så hade jag fullt upp och det var vardag!
En av dagarna när vi hade städat flickornas bur beslutade vi oss för att provbada dem.
De tyckte faktiskt att det var riktigt mysigt och det tyckte vi också!
Kolla det skitiga vattnet, tror det var välbehövligt!
Under den här veckan beslutade jag mig för att i huvudet släppa min kaloriräkning och min stegräkning helt eftersom det vankades semester!
När man hållt på med det så intesivt som jag gjort var det riktigt svårt att släppa kontrollen faktiskt.
På Torsdagen drog vi i väg på årets jobbetresa till Ramundberget.
Ovan ser ni ett litet smakprov på kollegor i glädje och snö. Sammanlagt var vi från min del av firman ca 50 personer men det fanns en busslast till med kollegor från vår systerfirma. Totalt var vi nästan 100 pers som invaderade fjällen!
Inte så lätt att fånga ens så här många personer på ett och samma skidkort eftersom vi var uppdelade i olika skidskolegrupper efter åklust, kunskap och erfarenhet.
Resan blev otroligt lyckad och det är en sådan teambildande glädje att möta sina kollegor under några semesterdagar då jobb inte existerar utan livet är en lättsam fest.
Man lär känna varandra på ett annat sätt och samtalen blir mer personliga.
Nätterna blir väldigt korta kan man väl också påstå utan att ljuga....jag tror ingen har lust att sova bort tiden!
Det är upp vid 7-snåret för grötfrukost med Ipren. När liftarna öppnar vid 09.00 är vi på plats i backen.
På kortet ovan en riktigt stilig bild på mig och Pe (som jag var i Egypten med om ni minns).
Hon och jag åker i Sevens svarta grupp tillsammans med nedan stiliga gossar. Ny för året är Pa annars är vi i gruppen veteraner.
Det blir liksom att man grupperar sig med folk som åker likasinnat och så träffar man övriga på luncherna och på after ski.
Afterski brukar bjuda på svettig pjäxdans till liveband. Svett och glädje kombinerat med en kall öl.
Vid 16.30 går bussen tillbaka från backen och direkt på det brukar bastubad och förfester ta fart.
3-rätters middag serveras i restaurangen vid 19.30.
Röding är alltid i olika former representerad på menyn....
Efter några timmars middag går alla ned i källaren och dansar till sena natten. Därefter tar efterfesterna vid....
Sen är det morgon och allt börjar om.
Det tar på krafterna men det är värt lite sömnbrist.
Vi kom hem sent igår Söndag.
Måndagen har jag ägnat åt att sova en del men också att promenera många timmar i det blöta råkalla Stockholm.
Nu är det jobbnätter som gäller och det hällsosamma livet har ånyo tagit fart med ny motivation och inspiation.
Hoppas ingen känner sig för blottad av bilderna ovan, har försökt att välja lite diskreta bilder att skildra resan med.
Helt enkelt så hade jag fullt upp och det var vardag!
En av dagarna när vi hade städat flickornas bur beslutade vi oss för att provbada dem.
De tyckte faktiskt att det var riktigt mysigt och det tyckte vi också!
Kolla det skitiga vattnet, tror det var välbehövligt!
Under den här veckan beslutade jag mig för att i huvudet släppa min kaloriräkning och min stegräkning helt eftersom det vankades semester!
När man hållt på med det så intesivt som jag gjort var det riktigt svårt att släppa kontrollen faktiskt.
På Torsdagen drog vi i väg på årets jobbetresa till Ramundberget.
Ovan ser ni ett litet smakprov på kollegor i glädje och snö. Sammanlagt var vi från min del av firman ca 50 personer men det fanns en busslast till med kollegor från vår systerfirma. Totalt var vi nästan 100 pers som invaderade fjällen!
Inte så lätt att fånga ens så här många personer på ett och samma skidkort eftersom vi var uppdelade i olika skidskolegrupper efter åklust, kunskap och erfarenhet.
Resan blev otroligt lyckad och det är en sådan teambildande glädje att möta sina kollegor under några semesterdagar då jobb inte existerar utan livet är en lättsam fest.
Man lär känna varandra på ett annat sätt och samtalen blir mer personliga.
Nätterna blir väldigt korta kan man väl också påstå utan att ljuga....jag tror ingen har lust att sova bort tiden!
Det är upp vid 7-snåret för grötfrukost med Ipren. När liftarna öppnar vid 09.00 är vi på plats i backen.
På kortet ovan en riktigt stilig bild på mig och Pe (som jag var i Egypten med om ni minns).
Hon och jag åker i Sevens svarta grupp tillsammans med nedan stiliga gossar. Ny för året är Pa annars är vi i gruppen veteraner.
Det blir liksom att man grupperar sig med folk som åker likasinnat och så träffar man övriga på luncherna och på after ski.
Afterski brukar bjuda på svettig pjäxdans till liveband. Svett och glädje kombinerat med en kall öl.
Vid 16.30 går bussen tillbaka från backen och direkt på det brukar bastubad och förfester ta fart.
3-rätters middag serveras i restaurangen vid 19.30.
Röding är alltid i olika former representerad på menyn....
Efter några timmars middag går alla ned i källaren och dansar till sena natten. Därefter tar efterfesterna vid....
Sen är det morgon och allt börjar om.
Det tar på krafterna men det är värt lite sömnbrist.
Vi kom hem sent igår Söndag.
Måndagen har jag ägnat åt att sova en del men också att promenera många timmar i det blöta råkalla Stockholm.
Nu är det jobbnätter som gäller och det hällsosamma livet har ånyo tagit fart med ny motivation och inspiation.
Hoppas ingen känner sig för blottad av bilderna ovan, har försökt att välja lite diskreta bilder att skildra resan med.
Motion vecka 11.
Måndag: 25.101 steg.
Tisdag: 20.155 steg.
Onsdag:17.801 steg.
Torsdag:14.267 steg PLUS vikter på gymet i 105 min inkl instruktion (utan stegräknare i gymet).
Fredag: 16.361 steg, en hel dags shopping inne i stan är också motion :-)
Lördag: 27.490 steg inkl 1 varv runt sjön.
Söndag:-
Tog beslutet att inte registrera steg och mat under hela vecka 12 utan helt släppa det då det var en semestervecka. Det var inte helt lätt att släppa kontrollen men jag tror det var nyttigt. Återkommer till det.
Nu har vecka 13 börjat och jag har börjat registrera steg och sköta dieten igen.
Ny motivation!
Tisdag: 20.155 steg.
Onsdag:17.801 steg.
Torsdag:14.267 steg PLUS vikter på gymet i 105 min inkl instruktion (utan stegräknare i gymet).
Fredag: 16.361 steg, en hel dags shopping inne i stan är också motion :-)
Lördag: 27.490 steg inkl 1 varv runt sjön.
Söndag:-
Tog beslutet att inte registrera steg och mat under hela vecka 12 utan helt släppa det då det var en semestervecka. Det var inte helt lätt att släppa kontrollen men jag tror det var nyttigt. Återkommer till det.
Nu har vecka 13 börjat och jag har börjat registrera steg och sköta dieten igen.
Ny motivation!
Lördag morgon.
Lördag morgon.
Sitter med kaffekoppen.
Endast tvätt- och diskmaskinens frenetiska arbetande ljud som sällskap.
Skönt att höra att de äntligen arbetar då jag struntat i att städa under gångna veckan.
På något underligt vis blir det stökigt fastän det bara är jag hemma.
I dag gäller först en promenad runt sjön efter kaffet sedan ska jag handla klart presenter till äldsta sonen som fyller år i morgon.
Det är riktigt behändigt nu för han önskar sig massor av kläder!
Förut önskade han sig leksaker och man blev tvungen att köpa kläder ändå.
Okay, det duger inte med vilka kläder som helst nu för tiden men jag är ändå bättre på att shoppa kläder på JC än krigargubbar på Toys r us!
I torsdags när jag vaknade efter nattjobbet hämtade jag upp stora killen för att infinna oss på tandregleringen kl 15.00.
A´s ordinarie tandläkare var nu färdig specialist och hade fått åka tillbaka till sitt hemland.
Den som nu skulle behandla sonen var professorn själv.
Sonen stora skräck och med all rätt!
En mkt sträng dam med stramt sprayade lockar och guldringar under undersökningshanskarna.
Hon klappade sonen hårt på huvudet och sade flera gånger mkt högdraget: "duktig gosse, duktig gosse" som om han vore en hund!
A och jag skrattade så mkt när vi gick därifrån även o A var relativt mör över hennes omilda behandling!
Hon förklarade det med att: Jag måste dra i dig så där hårt när du har så liten mun!
När jag skickat hem A med pendeln gick jag själv till firmans gym och spenderade där 2 timmar med Pe och under en av timmarna gymets instruktör.
Vi hade beställt tid för att få ett program utprövat till oss.
Det var mycket nyttigt.
Det trista var att hon sade att vi inte fick kombinera att springa och att arbeta med vikter. Om vi sprang kunde vi inte ta ut oss till max med vikterna.
Springa fick vi göra andra dagar.
Jag som verkligen kickar på att springa?
Vi får se hur det blir med den saken....
Hela fredagen var jag inne i stan med en väninna och shoppade.
Det var meningen att jag skulle köpa bara presenter till sonen men jag kom hem med riktigt mycket till mig också, det var en mycket bra dag för shopping.
På kvällen kom N över och vi åt räkor och drack lightcider (alkoholfri).
Efter Let´s dance och Hjälp såg vi filmen Gladiator som jag fått av N.
Blev sent i natt efter allt tv-tittande.
Nu är kaffet slut och nu ska jag klä på mig för att gå ut och valla stegräknaren!
Sitter med kaffekoppen.
Endast tvätt- och diskmaskinens frenetiska arbetande ljud som sällskap.
Skönt att höra att de äntligen arbetar då jag struntat i att städa under gångna veckan.
På något underligt vis blir det stökigt fastän det bara är jag hemma.
I dag gäller först en promenad runt sjön efter kaffet sedan ska jag handla klart presenter till äldsta sonen som fyller år i morgon.
Det är riktigt behändigt nu för han önskar sig massor av kläder!
Förut önskade han sig leksaker och man blev tvungen att köpa kläder ändå.
Okay, det duger inte med vilka kläder som helst nu för tiden men jag är ändå bättre på att shoppa kläder på JC än krigargubbar på Toys r us!
I torsdags när jag vaknade efter nattjobbet hämtade jag upp stora killen för att infinna oss på tandregleringen kl 15.00.
A´s ordinarie tandläkare var nu färdig specialist och hade fått åka tillbaka till sitt hemland.
Den som nu skulle behandla sonen var professorn själv.
Sonen stora skräck och med all rätt!
En mkt sträng dam med stramt sprayade lockar och guldringar under undersökningshanskarna.
Hon klappade sonen hårt på huvudet och sade flera gånger mkt högdraget: "duktig gosse, duktig gosse" som om han vore en hund!
A och jag skrattade så mkt när vi gick därifrån även o A var relativt mör över hennes omilda behandling!
Hon förklarade det med att: Jag måste dra i dig så där hårt när du har så liten mun!
När jag skickat hem A med pendeln gick jag själv till firmans gym och spenderade där 2 timmar med Pe och under en av timmarna gymets instruktör.
Vi hade beställt tid för att få ett program utprövat till oss.
Det var mycket nyttigt.
Det trista var att hon sade att vi inte fick kombinera att springa och att arbeta med vikter. Om vi sprang kunde vi inte ta ut oss till max med vikterna.
Springa fick vi göra andra dagar.
Jag som verkligen kickar på att springa?
Vi får se hur det blir med den saken....
Hela fredagen var jag inne i stan med en väninna och shoppade.
Det var meningen att jag skulle köpa bara presenter till sonen men jag kom hem med riktigt mycket till mig också, det var en mycket bra dag för shopping.
På kvällen kom N över och vi åt räkor och drack lightcider (alkoholfri).
Efter Let´s dance och Hjälp såg vi filmen Gladiator som jag fått av N.
Blev sent i natt efter allt tv-tittande.
Nu är kaffet slut och nu ska jag klä på mig för att gå ut och valla stegräknaren!
Köket!
Än är det ju inte helt klart.
Det fattas en vit sparksockel under underskåpen och lamporna, kontakterna och fläken skall bytas ut till rostfritt.
Själv är jag så nöjd för det blev verkligen en varm känsla i rummet bara genom att byta bänkskivan och kaklet.
Det går inte riktigt fram här på bilden men fogen är svart och det blev grymt coolt om jag får säga det själv!
Längst bort på lilla väggsnutten som syns på bilden har jag tänkt att sätta upp vinställ i rostfritt.
Bilden nedan är från prospektet, alltså hur det såg ut i köket för ett år sedan när jag köpte lägenheten.
Jag behöver väl knappast säga att köket nu är ganska stöddigt rött mot den chockrosa väggen på andra sidan rummet.
Troligen finns det andra smaker som är bättre än min men jag trivs hemma hos mig nu, det har blivit mitt hem och det har liksom bara blivit så här färgstarkt fastän det verkligen inte var planen.
I morse när jag kom hem död från jobbet stod en okänd man i mitt kök.
Jag visste att han skulle vara där men man känner sig lite vilsekommen när man bara vill slänga sig i sin säng och sova när en främling är på besök.
Det var kakelsättaren som skulle sätta de sista plattorna som nu kommit och som tidigare varit restade.
Så fort han gått somnade jag och sov hårt dräglande i ca 1,5 timme.
Då kom en nära vän.
Vi hade ett viktigt samtal och åt lite frukost.
Sen vid 11.30 somnade jag hårt igen till kakelmannen ånyo plingade på dörren och sade att klockan var 13.30 och att han nu skulle foga.
Jag försökte att konversera honom lite trevligt eftersom han var så vänlig och trevlig men jag var totalt väck i roten så jag snubblade i säng igen.
Vid 15.30 väckte han mig igen med diskreta knackningar på min sovrumsdörr.
Jag hade grava spår av kudden i mitt ansikte men hoppas ändå att jag berömde honom eftersom att han verkligen gjort ett mycket fint hantverk med mitt kakel i mitt kök!
Hans chef borde få veta att kunden inte kunde vara nöjdare!
Jag tror faktiskt att han tyckte det var lite roligt att sätta dessa plattor som omväxling, han verkade nöjd själv!
Sen struntade jag i att försöka sova mer men jag kan inte säga att jag kände mig utsövd.
N har äntligen fått komma hem idag så vi två gick i väg till Pizzan och njöt av varsin härlig pizza under samtal om böcker.
Efter pizzan var det 1 timme kvar till dess jag skulle åka till jobbet. Jag somnade!
Feelgoodkänsla?
4 nätter med jobb. 4 dagar av sova.
Livet försvinner väldigt fort dessa perioder.
Allt blir oregelbundet och det är underligt att kropppen står ut med det?
Första nattjobbsdygnet var jag vaken mer än 28 timmar i sträck.
När jag kom hem på morgonen så blev det så att jag tittade på en film på dvd. "Fula, skitiga och elaka", en gammal italiensk film.
Den var galen och kan rekomenderas :-)
När den var slut kunde jag omöjligt sova, gränsen var sedan länge passerad och jag hade nog kunnat fortsätta vaken ett dygn till.
Somnade ändå till slut och sov mellan 12 på dagen och 16-tiden.
Vaknade TRÖTT.
Gick ut och gick.
Natten till tisdagen var jag bedrövligt trött och när jag kom hem slocknade jag omgående och sov och drömde rejält till 17-tiden på em.
Vaknade pigg och gick ut i snön som öste ned. Promenerade. Man hinner tänka mycket när man är ensam hemma och när man promenerar.
Låg i badet och läste det sista i boken "Lyckans hjul".
Jag tror att jag har missuppfattat vad feelgoodbegreppet är för något....
Det brukar stå på en del filmer och böcker som en positiv recension.
För mig betyder det att boken eller filmen förväntas lämna läsaren eller betraktaren i en känsla av välmående, att man kan förvänta sig att få bestående fina minnen av det, åtminstone kortvarigt en känsla av inre harmoni, kanske värme och styrka.
En känsla som följer med en tid, en känsla som leder till reflektion.
Något positivt man kan hämta styrka i!
Ja det var svårt att beskriva vad jag menade men jag har uppenbarligen fel...
Det är så sällan som jag upplever något av det här när ordet feelgood står på t ex en bok.
T ex "Lyckans hjul" Vad fanns det för feelgood-känsla i den?
En alldaglig, lite töntig, inte så trovärdig slätstruken berättelse utan någon som helst knorr eller styrka.
Jag tror faktiskt att jag ska bli allergisk mot t ex Amelias recensioner som utlovar feelgood i film och böcker!
Vad anser du om det här?
Livet försvinner väldigt fort dessa perioder.
Allt blir oregelbundet och det är underligt att kropppen står ut med det?
Första nattjobbsdygnet var jag vaken mer än 28 timmar i sträck.
När jag kom hem på morgonen så blev det så att jag tittade på en film på dvd. "Fula, skitiga och elaka", en gammal italiensk film.
Den var galen och kan rekomenderas :-)
När den var slut kunde jag omöjligt sova, gränsen var sedan länge passerad och jag hade nog kunnat fortsätta vaken ett dygn till.
Somnade ändå till slut och sov mellan 12 på dagen och 16-tiden.
Vaknade TRÖTT.
Gick ut och gick.
Natten till tisdagen var jag bedrövligt trött och när jag kom hem slocknade jag omgående och sov och drömde rejält till 17-tiden på em.
Vaknade pigg och gick ut i snön som öste ned. Promenerade. Man hinner tänka mycket när man är ensam hemma och när man promenerar.
Låg i badet och läste det sista i boken "Lyckans hjul".
Jag tror att jag har missuppfattat vad feelgoodbegreppet är för något....
Det brukar stå på en del filmer och böcker som en positiv recension.
För mig betyder det att boken eller filmen förväntas lämna läsaren eller betraktaren i en känsla av välmående, att man kan förvänta sig att få bestående fina minnen av det, åtminstone kortvarigt en känsla av inre harmoni, kanske värme och styrka.
En känsla som följer med en tid, en känsla som leder till reflektion.
Något positivt man kan hämta styrka i!
Ja det var svårt att beskriva vad jag menade men jag har uppenbarligen fel...
Det är så sällan som jag upplever något av det här när ordet feelgood står på t ex en bok.
T ex "Lyckans hjul" Vad fanns det för feelgood-känsla i den?
En alldaglig, lite töntig, inte så trovärdig slätstruken berättelse utan någon som helst knorr eller styrka.
Jag tror faktiskt att jag ska bli allergisk mot t ex Amelias recensioner som utlovar feelgood i film och böcker!
Vad anser du om det här?
Motion v 10! Nått målvikt!
Den här veckan är inget man är direkt stolt över...förutom att jag på tisdagen nådde min målvikt!
Haft för mycket runt omkring mig för att kunna tänka på motion och mat.
Har ätit okontrollerat på helgen och endast haft ambition att klara 15.000 steg varje dag.
Måndag: 17.862 steg.
Tisdag: 15.187 steg. Nått målvikt! Vågen står på 56,9 kg!
Onsdag: 21.742 steg.
Torsdag: 15.082 steg.
Fredag: 17.971 steg.
Lördag: 10.666 steg. (Inte så lysande....)
Söndag: 26.250 steg. Inkl 2 tim stavgång med E.
Haft för mycket runt omkring mig för att kunna tänka på motion och mat.
Har ätit okontrollerat på helgen och endast haft ambition att klara 15.000 steg varje dag.
Måndag: 17.862 steg.
Tisdag: 15.187 steg. Nått målvikt! Vågen står på 56,9 kg!
Onsdag: 21.742 steg.
Torsdag: 15.082 steg.
Fredag: 17.971 steg.
Lördag: 10.666 steg. (Inte så lysande....)
Söndag: 26.250 steg. Inkl 2 tim stavgång med E.
Vardagsresumé för en halv vecka.
Nu gick det en halv vecka av liv som jag inte hann med att blogga.
Det var en vecka med barnen och tiden bara rinner iväg med vardagsbestyr.
Har för mig att sist jag bloggade var om onsdagen....
En snabbresumé borde då börja med att torsdagen var en bra dag på jobbet fast jag kände mig lite ensam mitt i arbetslaget.
Hur kan det bli så när man är mitt bland folk hela tiden?
Strunt samma.
Efter lunch fick jag samtal från N som var mycket sjuk och behövde hjälp att komma till akuten.
Tyvärr fick jag inte gå ifrån arbetet men en annan arbetskamrat kunde köra in henne.
Mina barn fick vara själva en stund hemma efter skolan och jag var med henne på akuten och hjälpte henne att föra hennes talan.
Hon hade mycket svåra smärtor och hon var nu så omtöcknad och medtagen av smärtor och smärtstillande och allmän sjukdomskänsla att hon inte kunde hantera det längre.
Det hade börjat en vecka tidigare med 40 graders feber och plötsligt påkommande ledsmärta i vä axel.
Detta var 3:e gången hon kom till akuten.
Hon fick tid för undersökningar nästa morgon och hon fick följa med mig hem och försöka sova hos mig.
Någonstan mitt i allt det här var jag med stora grabben på hans elgitarrlektion också....
Nästa morgon skjutsade jag tillbaka henne till sjukan och hon blev inlagd. Det visade sig vara var i axeln.
Efter att jag kört henne till sjukhuset åkte jag med A in till stan för kvartsamtal.
Samtalet gick som vanligt helt smärtfritt och bra och sedan gick jag runt ett par timmar i stan.
När jag vid lunchtid kom hem lade jag mig att sova några timmar, jag var helt slut eftersom natten innan varit fullt med funderingar och svårt att sova.
När jag sedan vaknade gick jag upp i Ns lägenhet och plockade ihop det jag trodde hon behövde för sin sjukhusvistelse och sedan åkte jag med det till sjukhuset.
När jag kom hem därifrån åkte jag och lämnade A på basketträningen.
Sedan var det fredagskväll.
Jag hann helt enkelt inte grunna så mycket på hälsa och sådant den här veckan och när fredagskvällen kom och vi hade ätit lax till middag så låg barnen och jag i soffan och tittade på "Let´s dance", "Hjälp" och sedan en film som vi hyrt, "Patrik 1,5" och vi mulade i oss ordentligt med godis.
Nästa morgon lördag så skulle vi möta en grupp ur stora grabbens klass och deras föräldrar för att spela boule och äta brunch på Surbrunnsgatan inne i stan.
Det var några jättetrevliga timmar.
När vi kom därifrån så åkte jag till sjukhuset för att hälsa på och lämna ytterligare lite saker till N. Det blev ett snabbt besök för kl 16.30 skulle jag, J och barnen vara hos en dam i släkten på 65-årskalas.
Det vankades smörgåstårtor och vin och sedan hembakt.
När vi kom hem därifrån på kvällskvisten så var jag ånyo sliten. Pojkarna hade en kompis som kom och sov över och jag lade mig i soffan och tittade på en film "Mannen som kunde tala med hästar". Har inte sett den tidigare. Den visade sig vara riktigt lång så jag fick ge upp efter 1,5 timme då klockan var midnatt och jag dundertrött.
I morse var det söndag och jag hade tänkt mig en kraftig sovmorgon.
Blev till 10.00.
Jag åt frukost och gick sedan en 2 timmar lång stavgång med E.
Vi traskade till Kungens Kurva och tittade lite i affärerer där.
Jag har nästan glömt vad jag gjort mer idag söndsag men det handlar nog mest om att jag vikt tvätt och annat alldagligt?
Jag hämtade från fotbollsträning och lite annat smått och gott.
vid 18-tiden gick pojkarna över till J.
Jag städade till marsvinen och sedan bytte jag i pojkarnas sängar och städade deras rum.
När det var klart hoppade jag i ett bad med en bok och sedan var det dax att åka till jobbet för ett nattpass.
Nu kan jag inte annat säga än att jag längtar till morgonen. Längtar så mycket!
Det var en vecka med barnen och tiden bara rinner iväg med vardagsbestyr.
Har för mig att sist jag bloggade var om onsdagen....
En snabbresumé borde då börja med att torsdagen var en bra dag på jobbet fast jag kände mig lite ensam mitt i arbetslaget.
Hur kan det bli så när man är mitt bland folk hela tiden?
Strunt samma.
Efter lunch fick jag samtal från N som var mycket sjuk och behövde hjälp att komma till akuten.
Tyvärr fick jag inte gå ifrån arbetet men en annan arbetskamrat kunde köra in henne.
Mina barn fick vara själva en stund hemma efter skolan och jag var med henne på akuten och hjälpte henne att föra hennes talan.
Hon hade mycket svåra smärtor och hon var nu så omtöcknad och medtagen av smärtor och smärtstillande och allmän sjukdomskänsla att hon inte kunde hantera det längre.
Det hade börjat en vecka tidigare med 40 graders feber och plötsligt påkommande ledsmärta i vä axel.
Detta var 3:e gången hon kom till akuten.
Hon fick tid för undersökningar nästa morgon och hon fick följa med mig hem och försöka sova hos mig.
Någonstan mitt i allt det här var jag med stora grabben på hans elgitarrlektion också....
Nästa morgon skjutsade jag tillbaka henne till sjukan och hon blev inlagd. Det visade sig vara var i axeln.
Efter att jag kört henne till sjukhuset åkte jag med A in till stan för kvartsamtal.
Samtalet gick som vanligt helt smärtfritt och bra och sedan gick jag runt ett par timmar i stan.
När jag vid lunchtid kom hem lade jag mig att sova några timmar, jag var helt slut eftersom natten innan varit fullt med funderingar och svårt att sova.
När jag sedan vaknade gick jag upp i Ns lägenhet och plockade ihop det jag trodde hon behövde för sin sjukhusvistelse och sedan åkte jag med det till sjukhuset.
När jag kom hem därifrån åkte jag och lämnade A på basketträningen.
Sedan var det fredagskväll.
Jag hann helt enkelt inte grunna så mycket på hälsa och sådant den här veckan och när fredagskvällen kom och vi hade ätit lax till middag så låg barnen och jag i soffan och tittade på "Let´s dance", "Hjälp" och sedan en film som vi hyrt, "Patrik 1,5" och vi mulade i oss ordentligt med godis.
Nästa morgon lördag så skulle vi möta en grupp ur stora grabbens klass och deras föräldrar för att spela boule och äta brunch på Surbrunnsgatan inne i stan.
Det var några jättetrevliga timmar.
När vi kom därifrån så åkte jag till sjukhuset för att hälsa på och lämna ytterligare lite saker till N. Det blev ett snabbt besök för kl 16.30 skulle jag, J och barnen vara hos en dam i släkten på 65-årskalas.
Det vankades smörgåstårtor och vin och sedan hembakt.
När vi kom hem därifrån på kvällskvisten så var jag ånyo sliten. Pojkarna hade en kompis som kom och sov över och jag lade mig i soffan och tittade på en film "Mannen som kunde tala med hästar". Har inte sett den tidigare. Den visade sig vara riktigt lång så jag fick ge upp efter 1,5 timme då klockan var midnatt och jag dundertrött.
I morse var det söndag och jag hade tänkt mig en kraftig sovmorgon.
Blev till 10.00.
Jag åt frukost och gick sedan en 2 timmar lång stavgång med E.
Vi traskade till Kungens Kurva och tittade lite i affärerer där.
Jag har nästan glömt vad jag gjort mer idag söndsag men det handlar nog mest om att jag vikt tvätt och annat alldagligt?
Jag hämtade från fotbollsträning och lite annat smått och gott.
vid 18-tiden gick pojkarna över till J.
Jag städade till marsvinen och sedan bytte jag i pojkarnas sängar och städade deras rum.
När det var klart hoppade jag i ett bad med en bok och sedan var det dax att åka till jobbet för ett nattpass.
Nu kan jag inte annat säga än att jag längtar till morgonen. Längtar så mycket!
Oansvarsfullt och ansvarsfullt!
Namnen och titlar i detta inlägg är påhittade :-D av samtliga inblandade.
Måste deffinitivt gå och lägga mig nu men det var en rolig vanlig dag idag.
Sov bra och vaknandet gick fint.
Ingen stress.
Arbetet flöt fint under dagen.
Efter lunch gjorde vi en kupp.
Jag, Vaktis och Docent G.
Vi sade vi skulle utföra arbetsuppgifter och det gjorde vi också...men sedan köpte vi godis till Vaktis som behövde mer energi.
Där och då kom tankarna....
Jag har jobbat på firman, vad kan det vara...närmare 15 år?
Jag har inte reflekterat nämnvärt över det tidigare men entreplan är på plan 5.
Nedersta planet är på plan 3 där omklädningsrum finns.
Alla tar bara det här för givet.
Plan 3 är längst ned. Hissar går bara hit.
Vad finns det för logik att bygga ett hus som börjar på plan 3?
Vi gav oss ut på jakt efter plan 2.
Vi hittade det efter en del detektivarbete.
Adrenalinet rann till när vi lyckades ta oss till dessa icke befintliga platser.
Spännande, lite kittlande och roligt bus i vardagen.
Egentligen tog det hela bara några få minuter men det förgyllde dagen och ökade sammnahållningen i teamet.
Sen när jag kom hem kom riktig vardag tillbaka.
Åkte med stora sonen till Willys. Vi handlade mat och viktiga bra saker för 1.700 kr.
Jag finner stort välbefinnande i att storhandla och planea mitt liv ansvarsfullt.
Måste deffinitivt gå och lägga mig nu men det var en rolig vanlig dag idag.
Sov bra och vaknandet gick fint.
Ingen stress.
Arbetet flöt fint under dagen.
Efter lunch gjorde vi en kupp.
Jag, Vaktis och Docent G.
Vi sade vi skulle utföra arbetsuppgifter och det gjorde vi också...men sedan köpte vi godis till Vaktis som behövde mer energi.
Där och då kom tankarna....
Jag har jobbat på firman, vad kan det vara...närmare 15 år?
Jag har inte reflekterat nämnvärt över det tidigare men entreplan är på plan 5.
Nedersta planet är på plan 3 där omklädningsrum finns.
Alla tar bara det här för givet.
Plan 3 är längst ned. Hissar går bara hit.
Vad finns det för logik att bygga ett hus som börjar på plan 3?
Vi gav oss ut på jakt efter plan 2.
Vi hittade det efter en del detektivarbete.
Adrenalinet rann till när vi lyckades ta oss till dessa icke befintliga platser.
Spännande, lite kittlande och roligt bus i vardagen.
Egentligen tog det hela bara några få minuter men det förgyllde dagen och ökade sammnahållningen i teamet.
Sen när jag kom hem kom riktig vardag tillbaka.
Åkte med stora sonen till Willys. Vi handlade mat och viktiga bra saker för 1.700 kr.
Jag finner stort välbefinnande i att storhandla och planea mitt liv ansvarsfullt.
I min dator...
...ser min blogg ut som ett världskrig!
Ser den sådan ut även för dig?
Något allvarligt fel har hänt med designen och jag är inte skyldig denna gång!
Nu till något mer roligt!
I dag vägde jag mig och döm om min förvåning när vågen stod på 56,9 kg!
Jag har alltså uppnått mitt mål som var 57 kg.
Jag har alltså gått ned 5,3 kg sedan juldagen genom att lägga om livsstilen.
På något sätt trodde jag nog att jag skulle känna mig smalare vid denna vikt men jag känner mig bara mer normal och med mer kontroll på kroppen, mer som mig själv!
Jeansen sitter bättre och jag är nöjd nu, det räcker.
Nu ska jag bara hålla det här och fortsätta leva så här bra med mat och att röra på mig.
Nu sticker jag till jobbet!
Ser den sådan ut även för dig?
Något allvarligt fel har hänt med designen och jag är inte skyldig denna gång!
Nu till något mer roligt!
I dag vägde jag mig och döm om min förvåning när vågen stod på 56,9 kg!
Jag har alltså uppnått mitt mål som var 57 kg.
Jag har alltså gått ned 5,3 kg sedan juldagen genom att lägga om livsstilen.
På något sätt trodde jag nog att jag skulle känna mig smalare vid denna vikt men jag känner mig bara mer normal och med mer kontroll på kroppen, mer som mig själv!
Jeansen sitter bättre och jag är nöjd nu, det räcker.
Nu ska jag bara hålla det här och fortsätta leva så här bra med mat och att röra på mig.
Nu sticker jag till jobbet!
Kramdjur och trygghet behöver alla.
Nu har baren kommit!
Först kom A hem. Han gick en vända och kollade in förändringarna jag gjort med matta, gardiner, soffans ombyggnad och lite sådant.
Han hittade också gosedjuret jag köpt och lagt på hans säng.
Har märkt att han också önskat sig att ha ett mjukisdjur så som lillebror och när jag hittade den mjukaste gosehunden härom dagen köpte jag den till honom.
Egentligen tror jag inte att man blir för stor för ett kramdjur. Även som vuxen känns det ju mysigt att ibland kramas vill jag minnas.
Hade verkligen svårt att sova efter nattjobb denna förmiddag men just idag störde det inte, känner mig pigg ändå och jag skulle ju bara jobba 1 natt.
När jag låg ned och dvalasov började det svullna och smärta i halsen så att man vaknar till hela tiden av att man sväljer och det gör skitont.
Nu har även lilla grabben kommit hem. Han gick också besiktningsrundan.
Vet inte om jag skrev det men det var en 4:a till salu i min port. Jag sade inget till barnen men började mentalt tänka att jag troligen borde titta på den så att pojkarna får det större.
Känns ändå surt och jobbigt att tänka på flytt nu när jag börjar trivas och känna mig hemma här.
Börjat få ordning.
Sedan sade A att han sett en lapp i porten att en 4:a var till salu här i huset.
Han sade också att det stod en lapp i entren att visningen var iställd då lägenheten var såld redan.
Han sade som om han läst mina tankar:
-Mamma, jag vill inte att vi flyttar än, jag känner mig hemma här och trivs nu och det går bra att dela rum med E och att vi har det lite trångt.
Vi kan flytta om några år.
Den kloka lilla grabben sade också: -De flesta som skiljer sig har bara 3:or, det är bara att vi är bortskämda som bott i hus. Det är mysigt när det är lite trångt.
Fattar ni vilken klok son jag har.
Tror inte att han sade det här för att på något sätt trösta eller lugna mig, han bara sade det.
Verkar alltså som om jag kan slappna av och bara bo med gott samvete trygg i vetskapen att de har det bra.
Jo, vi pratade lite om skiljsmässan också, jag frågade lite hur han upplevde det.
En kompis till honom skulle få skiljda föräldrar nu och han hade försökt att berätta för sin kompis att trots att det känns så svårt, chockande och hemskt när man får veta det så blir det helt okay och bra oftast.
Jag blev ju varm och glad när han sade det!
(Hoppas bara att den kompisens föräldrar kommer att kunna vara lika fina vänner som jag och J är. Det tror jag är A och O.)
Först kom A hem. Han gick en vända och kollade in förändringarna jag gjort med matta, gardiner, soffans ombyggnad och lite sådant.
Han hittade också gosedjuret jag köpt och lagt på hans säng.
Har märkt att han också önskat sig att ha ett mjukisdjur så som lillebror och när jag hittade den mjukaste gosehunden härom dagen köpte jag den till honom.
Egentligen tror jag inte att man blir för stor för ett kramdjur. Även som vuxen känns det ju mysigt att ibland kramas vill jag minnas.
Hade verkligen svårt att sova efter nattjobb denna förmiddag men just idag störde det inte, känner mig pigg ändå och jag skulle ju bara jobba 1 natt.
När jag låg ned och dvalasov började det svullna och smärta i halsen så att man vaknar till hela tiden av att man sväljer och det gör skitont.
Nu har även lilla grabben kommit hem. Han gick också besiktningsrundan.
Vet inte om jag skrev det men det var en 4:a till salu i min port. Jag sade inget till barnen men började mentalt tänka att jag troligen borde titta på den så att pojkarna får det större.
Känns ändå surt och jobbigt att tänka på flytt nu när jag börjar trivas och känna mig hemma här.
Börjat få ordning.
Sedan sade A att han sett en lapp i porten att en 4:a var till salu här i huset.
Han sade också att det stod en lapp i entren att visningen var iställd då lägenheten var såld redan.
Han sade som om han läst mina tankar:
-Mamma, jag vill inte att vi flyttar än, jag känner mig hemma här och trivs nu och det går bra att dela rum med E och att vi har det lite trångt.
Vi kan flytta om några år.
Den kloka lilla grabben sade också: -De flesta som skiljer sig har bara 3:or, det är bara att vi är bortskämda som bott i hus. Det är mysigt när det är lite trångt.
Fattar ni vilken klok son jag har.
Tror inte att han sade det här för att på något sätt trösta eller lugna mig, han bara sade det.
Verkar alltså som om jag kan slappna av och bara bo med gott samvete trygg i vetskapen att de har det bra.
Jo, vi pratade lite om skiljsmässan också, jag frågade lite hur han upplevde det.
En kompis till honom skulle få skiljda föräldrar nu och han hade försökt att berätta för sin kompis att trots att det känns så svårt, chockande och hemskt när man får veta det så blir det helt okay och bra oftast.
Jag blev ju varm och glad när han sade det!
(Hoppas bara att den kompisens föräldrar kommer att kunna vara lika fina vänner som jag och J är. Det tror jag är A och O.)
Motion vecka 9!
Jag har ju faktiskt varit riktigt duktig denna vecka.
2 dagar på gymet + ca 20.000 steg om dagen!
Det måste nog sägas att jag faktiskt har vuxit in i en ny livsstil, det känns inte som någon uppoffring att promenera utan bara naturligt.
Måndag: 22.243 steg.
Tisdag: 22.612 steg + 1 timme gym inkl 4 km springa på löpband 10 km/h utan stegräknaren.
Onsdag: 18.977 steg.
Torsdag: 15.032 steg + 1 timme i gymet inkl 2,5 km löpning på bandet (utan stegräknare i gymet).
Fredag: 23.517 steg. promenader i solen.
(Köpt en ny Silva stegräknare denna dag som jag provar ut paralellt. Den verkar pålitlig och bra men den var dyr, 400 kronor på Inter sport.)
Lördag: 20.674 steg.
Söndag: 17.205 steg.
Jag har ätit lite mer som synes av de röda staplarna den senaste tiden men jag går nästan alltid minus och jag behöver ju inte direkt tokbanta. (De gröna staplarna är min normalmetabolism. De blå är intjänade kalorier pga mina promenader.)
Jag har inte vägt mig denna vecka eftersom det varit "svullen-veckan" men jag tror jag ligger bra till! Målet var ju att väga 57 kg vecka 12!
2 dagar på gymet + ca 20.000 steg om dagen!
Det måste nog sägas att jag faktiskt har vuxit in i en ny livsstil, det känns inte som någon uppoffring att promenera utan bara naturligt.
Måndag: 22.243 steg.
Tisdag: 22.612 steg + 1 timme gym inkl 4 km springa på löpband 10 km/h utan stegräknaren.
Onsdag: 18.977 steg.
Torsdag: 15.032 steg + 1 timme i gymet inkl 2,5 km löpning på bandet (utan stegräknare i gymet).
Fredag: 23.517 steg. promenader i solen.
(Köpt en ny Silva stegräknare denna dag som jag provar ut paralellt. Den verkar pålitlig och bra men den var dyr, 400 kronor på Inter sport.)
Lördag: 20.674 steg.
Söndag: 17.205 steg.
Jag har ätit lite mer som synes av de röda staplarna den senaste tiden men jag går nästan alltid minus och jag behöver ju inte direkt tokbanta. (De gröna staplarna är min normalmetabolism. De blå är intjänade kalorier pga mina promenader.)
Jag har inte vägt mig denna vecka eftersom det varit "svullen-veckan" men jag tror jag ligger bra till! Målet var ju att väga 57 kg vecka 12!
Uteliv och ommöbleringar.
Varför blir man akut blogg-nödig när man borde städa?
Denna helg har jag fått känna av att jag inte är någon ungdom längre....
Utgång både fredag och lördag, det borde man ju klara av när man inte har några andra större åtaganden.
Visst jag klarade av det men resten av tiden har gått till återhämtning och egentligen inget annat driftigt alls.
I fredags var jag ju ledig.
Tror det var då jag sydde nya gardiner till pojkarnas rum?
Det var verkligen ingen lek att hitta tyg som på minsta sätt skulle kunna gå ihop med pojkarnas kammo-väggar.
Jag fick slutligen ge upp att vara petnoga och tog ett tyg på IKEA.
Så här blev det.
På fredagskvällen åkte jag in till stan för att möta upp Talle som firade födelsedag och hela gänget.
Vi åt på en irländsk pub rakt över gatan (Kungsgatan) från "Golden hits".
Vi hade jättetrevigt.
Efter 40 minuters kö kom vi sedan in på Golden hits och där dansade vi och for runt som man gör till dess att vi tjejer bestämde oss för att hinna med sista tåget vid 01.45.
(Ett riktigt ålderstecken!)
N stackarn skulle också varit med men hon satt och led på akuten hela kvällen och natten för att få diagnosen akut kalkaxel. (Ålderstecken? ;-) )
Halva lördagen sov jag nog bort men mådde inte så hemskt som jag kunde ha gjort, bara trött.
Jag satte igång med att göra något jag tänkt på länge men som verkat så bökigt...
Att montera ned soffan och byta plats på delarna i den så att schäslongen kommer på den sida av soffan där jag ligger och tittar på tv.
Jag bytte plats på den och fåtöljen.
Om nu någon händelsevis undrar varför det har flyttat in knallröda kuddar i min soffa så har jag fått dem av N när jag fyllde år.
De matchar och tar upp det som händer just nu på andra sidan av detta rum, köksdelen där jag håller på att få ett knallrött glasmosaik-kakel!
Ska blogga det när det är klart.
Ingen kan påstå att jag är rädd för färger och det blir så varmt och coolt här hemma!
Ja ha. Då har vi kommit fram till lördagskvällen.
En tjej på jobbet fyllde 40 år! Grattis!
Hon hade gjort en stor och härlig fest i Gula villan i Tyresö.
Hon bjöd på pasta och vin och tårtor så det stod härliga till och på husets övervåning hade hon hyrt in karaoke för hela kvällen.
Vad händer? Drt blir värsta draget och tror ni då att jag kan hämma mig?
Nej, tyvärr....
Fasen vad kul det var men det leder ju till lite ångest dagen efter tyvärr....
Hoppas att alla andra var tillräckligt förfiskade så att mina framträdanden inte framstod som så hemska som de var. Pust....att man inte kan vara lite snyggt lågmäld någon gång....
Men kul var det!
Fick skjuts hem av en jobbarkompis och när jag hoppade ur bilen mitt i natten var det minus 10 grader ute.
Nu är det söndag och jag borde fortsätta städa.
