Reservmorsa...eller Madame som de säger!
Nu har det nog blivit sommar för mina strumpor har nog permanent åkt av och fötterna har fått nagellack på tånaglarna och åkt in kroniskt i sandaler.
Man behöver inte längre jacka.
(..Jo, lugn, snart åker ju vinterkläderna fram igen när det blir dax för industrisemester!
...eller hur brukar det vara?
Skärpning Borthy! Det där var negativt tänkt!!!! Fy!)
Det är nu klart att jag kommer att få jobba 16 veckor natt över sommaren.
Renodlad natttjänst och när jag fick se mitt schema så sköts jag nästan som en raket raka vägen upp till himmelriket! Schemat var så glest och fint att jag inte kunde tro mina ögon!
Mitt liv kommer bli helt underbart och lätt att få ihop! Jag är så glad för det här!
I tisdags när jag var ledig gjorde jag väl inte så supermånga knop vill jag minnas.
Var en sväng och storhandlade på Willeys och planterade på eftermiddagen alla mina Mårbackapelargoner som jag pysslat och drivit fram under våren i balkonglådorna.
Nu får vi hoppas att det inte blir frost!
Jag har sovit lite dåligt den senaste tiden så igår efter jobbet lade jag mig och sov en timma. Därefter var jag på banan igen och kunde glädja mig åt kvällens spännande händelse.
Jag lagade en stor gryta med kycklinggryta och en stor kastrull med ris.
Med maten knallade jag sedan över till X-maken J.
Vid halv sju anlände han hem med våra 2 söner + 2 supergulliga pojkar från Kina som vi skall ha boende hos oss i 1 vecka lite drygt.
Anledningen till detta besök är att min stora son ju går i Adolf Fredriks musikklasser och just nu kommer världen på besök för att deltaga i "Let the future sing!"
Mins sons klass är värdklass till en barnkör från Kina.
Vi är således värdfamilj för dessa 2 pojkar.
Ännu har jag inte lärt mig vad de heter, det var i stort sätt omöjligt att uppfatta men jag kan bara säga: Vilka fina pojkar!
De första de ville göra när de kom var att ha galgar att hänga sina köruniformer på!
Hmmm....undrar om det skulle vara prio 1 för mina söner om de kom till Kina?
Att be att få hänga upp sina prydliga uniformer?
Kommunikationen gick aningen knaggligt men med teckenspråk och glädje kommer man långt.
Jag (Madame) fick fin present. En träskulptur men kenesiska tecken och bilder på.
J (Mister) fick en cd med kinesisk folkmusik.
Nu har vi ett gediget program framför oss den kommande veckan att se till att de här barnen och mina egna forslas runt på konserter de ska sjunga från morgon till kväll.
Oron har ju varit hur och vad de äter?
Först av allt var vi ju osäkra på om det åt med bestick eller pinnar men de bara fnissade och pekade på besticken och sedan åt de med god aptit av maten jag lagat.
J hade bunkrat upp med tokmycket frukter, nudlar, ris-sorter mm för att de skulle ha allt de ville till frukost men när vi sedan frågade vad de åt på morgonen så svarade de : Mjölk och toast!
Ja ha...så enkelt var det :-)
När det var dax för alla barnen att sova gick jag hem till mig.
N kom över och vi kollade en film och satt och pratade till halv ett på natten.
I dag regnar det så snart kommer stora grabben hem med kineserna.
Annars hade vi planerat att jag skulle visa runt dem i Stockholm och äta lite glass och så där innan det drar igång med eftermiddagens och kvällens konserter.
Snart invaderar de. Till dess ska jag betala räkningar och fixa med jobbet i Norge.
Man behöver inte längre jacka.
(..Jo, lugn, snart åker ju vinterkläderna fram igen när det blir dax för industrisemester!
...eller hur brukar det vara?
Skärpning Borthy! Det där var negativt tänkt!!!! Fy!)
Det är nu klart att jag kommer att få jobba 16 veckor natt över sommaren.
Renodlad natttjänst och när jag fick se mitt schema så sköts jag nästan som en raket raka vägen upp till himmelriket! Schemat var så glest och fint att jag inte kunde tro mina ögon!
Mitt liv kommer bli helt underbart och lätt att få ihop! Jag är så glad för det här!
I tisdags när jag var ledig gjorde jag väl inte så supermånga knop vill jag minnas.
Var en sväng och storhandlade på Willeys och planterade på eftermiddagen alla mina Mårbackapelargoner som jag pysslat och drivit fram under våren i balkonglådorna.
Nu får vi hoppas att det inte blir frost!
Jag har sovit lite dåligt den senaste tiden så igår efter jobbet lade jag mig och sov en timma. Därefter var jag på banan igen och kunde glädja mig åt kvällens spännande händelse.
Jag lagade en stor gryta med kycklinggryta och en stor kastrull med ris.
Med maten knallade jag sedan över till X-maken J.
Vid halv sju anlände han hem med våra 2 söner + 2 supergulliga pojkar från Kina som vi skall ha boende hos oss i 1 vecka lite drygt.
Anledningen till detta besök är att min stora son ju går i Adolf Fredriks musikklasser och just nu kommer världen på besök för att deltaga i "Let the future sing!"
Mins sons klass är värdklass till en barnkör från Kina.
Vi är således värdfamilj för dessa 2 pojkar.
Ännu har jag inte lärt mig vad de heter, det var i stort sätt omöjligt att uppfatta men jag kan bara säga: Vilka fina pojkar!
De första de ville göra när de kom var att ha galgar att hänga sina köruniformer på!
Hmmm....undrar om det skulle vara prio 1 för mina söner om de kom till Kina?
Att be att få hänga upp sina prydliga uniformer?
Kommunikationen gick aningen knaggligt men med teckenspråk och glädje kommer man långt.
Jag (Madame) fick fin present. En träskulptur men kenesiska tecken och bilder på.
J (Mister) fick en cd med kinesisk folkmusik.
Nu har vi ett gediget program framför oss den kommande veckan att se till att de här barnen och mina egna forslas runt på konserter de ska sjunga från morgon till kväll.
Oron har ju varit hur och vad de äter?
Först av allt var vi ju osäkra på om det åt med bestick eller pinnar men de bara fnissade och pekade på besticken och sedan åt de med god aptit av maten jag lagat.
J hade bunkrat upp med tokmycket frukter, nudlar, ris-sorter mm för att de skulle ha allt de ville till frukost men när vi sedan frågade vad de åt på morgonen så svarade de : Mjölk och toast!
Ja ha...så enkelt var det :-)
När det var dax för alla barnen att sova gick jag hem till mig.
N kom över och vi kollade en film och satt och pratade till halv ett på natten.
I dag regnar det så snart kommer stora grabben hem med kineserna.
Annars hade vi planerat att jag skulle visa runt dem i Stockholm och äta lite glass och så där innan det drar igång med eftermiddagens och kvällens konserter.
Snart invaderar de. Till dess ska jag betala räkningar och fixa med jobbet i Norge.
Tänk om man bara kunde vara okänslig för känslor...
Jag visste inte att jag är så känslig som jag är....
Tänk om man kunde leva lite mer som man lär...eller åtminstone inte vara så förbannat känslig!
Varför känner man?
Varför oroar man sig?
Varför behövs det så lite för att jag ska tappa mina starka goda avsikter?
Varför betyder det så mycket vad andra säger?
Styrka och tack till personer som öppet vågar be om ursäkt och gör sig besväret att göra det!
Idag var jag ute och sprang. Det gick så förbaskat bra. Endorfiner rann till och jag blev lite medveten om att mina tankar ånyo (det var ett tag sedan) gick mot det hypomana.
Jag vet att jag är lite sådan men tycker mig ha ganska bra koll på det... och jag brukar bara försöka njuta det positiva av det.
Endorfiner är fina grejor!
I kväll varit på ett möte som för mig slutade i total förskräckelse av oro....jag tappade hela fotfästet. Blev så förbannat arg på mig själv att jag är så skör, att jag inte har starkare skydd mot omvärlden och andra.
Gråtit.
Behöver mina nära.
Sen så hände det. Någon ringde och pratade med mig och vi kunde reda ut allt.
Besked och samtal är alltid bättre än oro och tystnad.
Vad bra det kändes att hon ringde och brydde sig om annars hade jag mått skit och mina dagar hade gått åt till oro!
Jag vågade inte ringa personen eftersom jag inte ville störa men personen ringde mig.
Jag kanske har nära till känslor men det tror jag inte...
För mig fungerar prata allra allra bäst. Annars växer det till enorma berg.
Jag kände hur jag först blev som en gråtexplosion inuti....av osäkerhetsfaktorer...när man inte förstår och när andra har makten!
Hon såg och tog tag i det direkt.
Nu kan jag släppa det också och ägna mina tankar åt annat.
Tänk om man kunde leva lite mer som man lär...eller åtminstone inte vara så förbannat känslig!
Varför känner man?
Varför oroar man sig?
Varför behövs det så lite för att jag ska tappa mina starka goda avsikter?
Varför betyder det så mycket vad andra säger?
Styrka och tack till personer som öppet vågar be om ursäkt och gör sig besväret att göra det!
Idag var jag ute och sprang. Det gick så förbaskat bra. Endorfiner rann till och jag blev lite medveten om att mina tankar ånyo (det var ett tag sedan) gick mot det hypomana.
Jag vet att jag är lite sådan men tycker mig ha ganska bra koll på det... och jag brukar bara försöka njuta det positiva av det.
Endorfiner är fina grejor!
I kväll varit på ett möte som för mig slutade i total förskräckelse av oro....jag tappade hela fotfästet. Blev så förbannat arg på mig själv att jag är så skör, att jag inte har starkare skydd mot omvärlden och andra.
Gråtit.
Behöver mina nära.
Sen så hände det. Någon ringde och pratade med mig och vi kunde reda ut allt.
Besked och samtal är alltid bättre än oro och tystnad.
Vad bra det kändes att hon ringde och brydde sig om annars hade jag mått skit och mina dagar hade gått åt till oro!
Jag vågade inte ringa personen eftersom jag inte ville störa men personen ringde mig.
Jag kanske har nära till känslor men det tror jag inte...
För mig fungerar prata allra allra bäst. Annars växer det till enorma berg.
Jag kände hur jag först blev som en gråtexplosion inuti....av osäkerhetsfaktorer...när man inte förstår och när andra har makten!
Hon såg och tog tag i det direkt.
Nu kan jag släppa det också och ägna mina tankar åt annat.
Du blir vad du tänker.
Jag har ju som sagt nu en liten blogglåsning sedan en tid.
Jag tänker mycket på att skriva men det blir inte att fingrarna kör igång och ut mina tankar på tangenterna.
Därför är det bara att göra det.
Nu gör jag det!
Jag har sagt det tusen gånger och nu är det dax att påminna mig själv igen.
Jag skaffade bloggen för att bli mina tankar, att fokusera positivt!
Det var faktiskt det bästa jag gjort tycker jag nu i efterhand. Så mycket som bloggen hjälpt mig under de tunga åren.
Nu är livet betydligt mycket enklare igen även om ju livet egentligen aldrig blir så superenkelt.... eller i varje fall inte så ofta!
...Fast det är kanske inte det man vill heller....? I så fall hade man ju kunnat leva med huvudet i sanden.
Jag vill verkligen leva och ta vara på mitt liv!
Man behöver inte bara fokusera positivt bara när livet är svårt utan det är lika viktigt att ta vara på alla sina minuter på den här jorden tycker jag!
Jag kommer på mig själv med att slösa tid.
Vänta bort den.
Inte se den.
Älta och fokusera fel.
Ägna tid åt att försöka förändra saker som jag inte kan förändra.
Det är ju just där bloggen kommer in!
En väninna sade att hon funnit det som hon tror kommer att bli hennes Bibel.
Det går ut på att aktivt börja välja sina tankar positivt och att bli kunnig om att positiva tankar attraherar andra människors positiva tankar och naturligtvis också tvärtom...men det tänker jag inte skriva om här.
Boken vi talar om är "The Secret".
Jag bläddrade i den och kände igen mycket av det som jag själv kämpat så hårt med och som jag vill förbättras i.
Att om man hjärntvättar sig positivt så attraherar man positivt på andra. Då menar jag i bemötanden och öppenhet. Att tro gott och bra om andra genom att förstärka sig själv sådan.
Ja....det var ju lite mer i boken än det....
Den var ju aningen typiskt amerikansk också...att man kan tänka bort cancer och sjukdomar om man förtränger dem....
Det tror jag inte!
Och jag tror inte att man får sjukdomar för att man har fel fokus i sina tankar.
...Däremot vet jag av egen erfarenhet att man kan bli spänd i axlar och käkar när man är orolig och rädd och har det jobbigt i sitt liv....så visst, viss koppling hur man kan hantera en fysisk åkomma genom att styra sina tankar finns ju.
Som ett litet Ps. till ovanstående så tror jag ändå att det är bra att gå på djupet med sig själv mellan varven och det är naturligtvis så att man får vara ledsen i bland men grejen är att man inte ska fastna där nere!
Jag anser inte heller, absolut inte, att man ska trycka tillbaka skit som man drabbas av, det är inte bra!
Om man tycker bättre om sig själv är min förhoppning att man kan stå upp bättre för sig själv så förstår andra lättare också att man ska behandla just mej med respekt.
Om man inte respekterar sig själv så tror jag man indirekt tillåter andra att behandla en dåligt.
Ja...hur kom det här inlägget till?
Jag hade ju bara kollat i en bok.
Egentligen skulle jag ju skriva om vilken mysig ledighet jag haft med mycket trevligt under långhelgen.
Får ta det lite senare, ska ge mig ut och springa nu, kicka igång sköna endorfiner så att jag blir stark och vacker åtminstone på insidan!
Jag tänker mycket på att skriva men det blir inte att fingrarna kör igång och ut mina tankar på tangenterna.
Därför är det bara att göra det.
Nu gör jag det!
Jag har sagt det tusen gånger och nu är det dax att påminna mig själv igen.
Jag skaffade bloggen för att bli mina tankar, att fokusera positivt!
Det var faktiskt det bästa jag gjort tycker jag nu i efterhand. Så mycket som bloggen hjälpt mig under de tunga åren.
Nu är livet betydligt mycket enklare igen även om ju livet egentligen aldrig blir så superenkelt.... eller i varje fall inte så ofta!
...Fast det är kanske inte det man vill heller....? I så fall hade man ju kunnat leva med huvudet i sanden.
Jag vill verkligen leva och ta vara på mitt liv!
Man behöver inte bara fokusera positivt bara när livet är svårt utan det är lika viktigt att ta vara på alla sina minuter på den här jorden tycker jag!
Jag kommer på mig själv med att slösa tid.
Vänta bort den.
Inte se den.
Älta och fokusera fel.
Ägna tid åt att försöka förändra saker som jag inte kan förändra.
Det är ju just där bloggen kommer in!
En väninna sade att hon funnit det som hon tror kommer att bli hennes Bibel.
Det går ut på att aktivt börja välja sina tankar positivt och att bli kunnig om att positiva tankar attraherar andra människors positiva tankar och naturligtvis också tvärtom...men det tänker jag inte skriva om här.
Boken vi talar om är "The Secret".
Jag bläddrade i den och kände igen mycket av det som jag själv kämpat så hårt med och som jag vill förbättras i.
Att om man hjärntvättar sig positivt så attraherar man positivt på andra. Då menar jag i bemötanden och öppenhet. Att tro gott och bra om andra genom att förstärka sig själv sådan.
Ja....det var ju lite mer i boken än det....
Den var ju aningen typiskt amerikansk också...att man kan tänka bort cancer och sjukdomar om man förtränger dem....
Det tror jag inte!
Och jag tror inte att man får sjukdomar för att man har fel fokus i sina tankar.
...Däremot vet jag av egen erfarenhet att man kan bli spänd i axlar och käkar när man är orolig och rädd och har det jobbigt i sitt liv....så visst, viss koppling hur man kan hantera en fysisk åkomma genom att styra sina tankar finns ju.
Som ett litet Ps. till ovanstående så tror jag ändå att det är bra att gå på djupet med sig själv mellan varven och det är naturligtvis så att man får vara ledsen i bland men grejen är att man inte ska fastna där nere!
Jag anser inte heller, absolut inte, att man ska trycka tillbaka skit som man drabbas av, det är inte bra!
Om man tycker bättre om sig själv är min förhoppning att man kan stå upp bättre för sig själv så förstår andra lättare också att man ska behandla just mej med respekt.
Om man inte respekterar sig själv så tror jag man indirekt tillåter andra att behandla en dåligt.
Ja...hur kom det här inlägget till?
Jag hade ju bara kollat i en bok.
Egentligen skulle jag ju skriva om vilken mysig ledighet jag haft med mycket trevligt under långhelgen.
Får ta det lite senare, ska ge mig ut och springa nu, kicka igång sköna endorfiner så att jag blir stark och vacker åtminstone på insidan!
Vattendroppar på blommor.
Någon frågade härom dagen...
Fotar du aldrig längre?
Jo...lite...det går ju i perioder....
När det regnade i förra veckan såg jag nog lite skum ut när jag smög runt och fotade vattendroppar på blommor.
Även om inte jag är superbäst på att göra det sköna rättvisa så tycker jag det är trevligt att åtminstone försöka!
Skulle ju vara kul någon gång att gå en kurs så man lär sig att rätt tillbedja Guden så att även solen skiner när det regnar menar jag :-)
Fint när solstrålar lyser på vattendroppar också...
Men som sagt, det får bli en anan dag. Nu ska jag sova en timme innan det är dax att nattjobba. Ska se om jag kommer till skott i natt att berätta vad jag gjort på långledigheten.
Borthys bilder.
Recept på äcklig mat mm...
Känner mig som sjuk nu när jag ska gå upp dagtid igen. Fast egentligen tror jag att jag är det. Känner mig febrig och rejält äcklig i halsen. Vita pluppar....Perkele på ren svenska!
Nå väl. Har haft en mycket bra dag ändå, fast ledigheten började ju faktiskt redan i går morse när jag gick av.
När jag kom hem på morgonen såg jag första filmen jag lånade av Talle: "Låt den rätte komma in".
Alla i Sverige har väl sett den så jag behöver nog inte säga att den var bra.
Därefter sov jag skönt några timmar till dess grabbarna ramlade in efter skolan.
Jag tänkte göra mig till och vara riktigt husmoderlig så jag satte igång att göra köttfärslimpa gräddsås och potatis.
Själva grejjen var bara det att det blev så förskräckligt äckligt!
Jag gjorde som det stod i rutiga kokboken men...det blev som en svampig hemsk skapelse och inte ens såsen fick jag till....BLÄ! På tok för mycket ströbröd!
Men i bland ska det väl gå åt skogen med matlagningen också :-)
Någon som är sugen på receptet?
Nä, tror inte det! Obs, nedan är den som sagt ännu rå....
Hur som helst...innan vi visste att maten var äcklig hade jag bett N komma över och vardagsäta med oss.
Hon åt och teg och tog till och med om! Hjältinna!
Efter maten badade N och barnen marsvinen medan jag städade buren. Sedan såg vi en till av Talles filmer.
Komedin "The 40 year-old virgin".
I morse när jag fått iväg killarna till skolan somnade jag om på en skön sovmorgon! När jag vaknade tog jag ett bad och åkte sedan in till stan för att möta Kraka.
Vi promenerade runt i stan och åt på en ....ja vilken nationalitet blev det på restaurnagen? Gott var det i varje fall!
Vi pratade väldigt mycket om det gångna halvåret som vi inte setts.
Massor hade hänt.
I shoppingavseende kom jag hem med 9 stycken kaffekoppar från Myrorna. Det var Rörstrandskoppar av värsta farmormodell! Jag gav 35 kr styck.
När jag berättade detta för Mickis sade hon att jag fick ordentligt med vuxenpoäng för detta köp!
Jag har letat länge efter sådana här små nördiga koppar med tunn kant att ha till kalas. Jag dricker normalt kaffe ur halvlitersmuggar men till kalas tycker jag att det ska vara riktiga koppar!
Jag kom visst hem med en tunika från Indiska och en strandklänning från Lindex också.
Bilderna framställer dem inte så speciellt fantastiskt kan jag se :-) men de var söta på!
Nu är det kväller som gäller. Jag tror den blir extremt tidig för mig.
En sak till som hänt idag....
Jag har beslutat mig för att gå över på en ren natttjänst från och med i sommar.
Jag pallar inte de här kasten mellan förmiddags- och nattpass. Det sliter!
Om man jobbar natt enbart så får man förkortad arbetstid.
Jag hoppas mina chefer kommer godkänna detta vilket jag kommer att få besked om på torsdag.
Syrran har lovat hjälpa mig så att jag kan jobba någon natt de veckorna jag har barnen och barnen har också sagt att de kan sova själv om det behövs någon natt för att det ska funka. Även N säger att hon ställer upp och hjälper till!
Vilka duktiga barn jag har och vilken snäll syster och fin väninna!
Min livskvalitet kommer att bli mycket högre!
Nå väl. Har haft en mycket bra dag ändå, fast ledigheten började ju faktiskt redan i går morse när jag gick av.
När jag kom hem på morgonen såg jag första filmen jag lånade av Talle: "Låt den rätte komma in".
Alla i Sverige har väl sett den så jag behöver nog inte säga att den var bra.
Därefter sov jag skönt några timmar till dess grabbarna ramlade in efter skolan.
Jag tänkte göra mig till och vara riktigt husmoderlig så jag satte igång att göra köttfärslimpa gräddsås och potatis.
Själva grejjen var bara det att det blev så förskräckligt äckligt!
Jag gjorde som det stod i rutiga kokboken men...det blev som en svampig hemsk skapelse och inte ens såsen fick jag till....BLÄ! På tok för mycket ströbröd!
Men i bland ska det väl gå åt skogen med matlagningen också :-)
Någon som är sugen på receptet?
Nä, tror inte det! Obs, nedan är den som sagt ännu rå....
Hur som helst...innan vi visste att maten var äcklig hade jag bett N komma över och vardagsäta med oss.
Hon åt och teg och tog till och med om! Hjältinna!
Efter maten badade N och barnen marsvinen medan jag städade buren. Sedan såg vi en till av Talles filmer.
Komedin "The 40 year-old virgin".
I morse när jag fått iväg killarna till skolan somnade jag om på en skön sovmorgon! När jag vaknade tog jag ett bad och åkte sedan in till stan för att möta Kraka.
Vi promenerade runt i stan och åt på en ....ja vilken nationalitet blev det på restaurnagen? Gott var det i varje fall!
Vi pratade väldigt mycket om det gångna halvåret som vi inte setts.
Massor hade hänt.
I shoppingavseende kom jag hem med 9 stycken kaffekoppar från Myrorna. Det var Rörstrandskoppar av värsta farmormodell! Jag gav 35 kr styck.
När jag berättade detta för Mickis sade hon att jag fick ordentligt med vuxenpoäng för detta köp!
Jag har letat länge efter sådana här små nördiga koppar med tunn kant att ha till kalas. Jag dricker normalt kaffe ur halvlitersmuggar men till kalas tycker jag att det ska vara riktiga koppar!
Jag kom visst hem med en tunika från Indiska och en strandklänning från Lindex också.
Bilderna framställer dem inte så speciellt fantastiskt kan jag se :-) men de var söta på!
Nu är det kväller som gäller. Jag tror den blir extremt tidig för mig.
En sak till som hänt idag....
Jag har beslutat mig för att gå över på en ren natttjänst från och med i sommar.
Jag pallar inte de här kasten mellan förmiddags- och nattpass. Det sliter!
Om man jobbar natt enbart så får man förkortad arbetstid.
Jag hoppas mina chefer kommer godkänna detta vilket jag kommer att få besked om på torsdag.
Syrran har lovat hjälpa mig så att jag kan jobba någon natt de veckorna jag har barnen och barnen har också sagt att de kan sova själv om det behövs någon natt för att det ska funka. Även N säger att hon ställer upp och hjälper till!
Vilka duktiga barn jag har och vilken snäll syster och fin väninna!
Min livskvalitet kommer att bli mycket högre!
Dax för produktutveckling på Black & Decker!
Nu har det inte hänt mycket de senaste 2 dygnen.
Nu har det hunnit bli vargtimmarna på måndagsmorgonen.
I förrgår när jag hade vaknat tog jag på mig springdojjorna och gav mig ut på en kombinerad spring- och gårunda 1,5 mil.
Kändes bra och det gick faktiskt att springa ganska lätt. Sprang verkligen inte hela tiden men jag tänkte det var dax att börja nu då vi under fredagens kalas beslutade oss några stycken att springa midnattsloppet ihop.
Sedan blev det natt och jobb igen.
I går på eftrmiddagen när jag vaknade gjorde jag dessvärre inte många knop, bara lite vardagsmåsten!
Jag filade hälarna!
Har ni tänkt på det....
Antar att det är vi damer som har det största problemet med hastigt växande hudkostym av dålig kvalitet på hälarna.
För om det vore männens problem hade väl Black & Decker snabbt som ögat produktutvecklat en av sina slipmaskiner så att den varit avsedd för hälar?
Varför finns ingen sådan? Eller gör det de?
Aldrig skulle väl en man gå med på att slipa en bräda för hand...eller ett parkettgolv? Då skapas det maskiner!
Jag grunnar allvarligt på om jag måste ta tjänstledigt från Firman och ta ett vikariat på Black & Decker och ta saken i egna händer.
Det är ju helt sjukt att slipa hälar för hand...och man måste ju hålla på med det så ofta också!
Jag har faktiskt hört om folk som går lös på hälarna genom att karva med kniv först innan de börjar slipa så visst finns det behov och en marknad för en maskinpark i den nishen!
Om några timmar får jag gå hem från mina 6-arbetsdagar/nätter-på-raken-pass! Äntligen är det avklarat! Tur ändå att man har ett så trevligt jobb och så fina arbetskamrater!
När jag kommer hem nu i morgon bitti ska jag innan jag går och lägger mig titta på film! "Låt den rätte komma in" som jag ska få låna av Talle.
Motionen veckan som gått har väl inte varit så mycket att hänga i granen... en del steg bara.
Söndag: 21.550 steg.
Måndag:15.047 steg.
Tisdag:18.422 steg.
Onsdag:20.401 steg.
Torsdag:16.074 ateg.
Fredag:11.555 steg.
Lördag: Ute och sprungit blandat med gått i 1,5 mil. Det gick lätt. 24.794 steg.
Söndag:12.229 steg.
Jag har läst ut första delen av Milleniumserien nu och även börjat på 2:an. Jag tycker den var riktigt underhållande!
Nu har det hunnit bli vargtimmarna på måndagsmorgonen.
I förrgår när jag hade vaknat tog jag på mig springdojjorna och gav mig ut på en kombinerad spring- och gårunda 1,5 mil.
Kändes bra och det gick faktiskt att springa ganska lätt. Sprang verkligen inte hela tiden men jag tänkte det var dax att börja nu då vi under fredagens kalas beslutade oss några stycken att springa midnattsloppet ihop.
Sedan blev det natt och jobb igen.
I går på eftrmiddagen när jag vaknade gjorde jag dessvärre inte många knop, bara lite vardagsmåsten!
Jag filade hälarna!
Har ni tänkt på det....
Antar att det är vi damer som har det största problemet med hastigt växande hudkostym av dålig kvalitet på hälarna.
För om det vore männens problem hade väl Black & Decker snabbt som ögat produktutvecklat en av sina slipmaskiner så att den varit avsedd för hälar?
Varför finns ingen sådan? Eller gör det de?
Aldrig skulle väl en man gå med på att slipa en bräda för hand...eller ett parkettgolv? Då skapas det maskiner!
Jag grunnar allvarligt på om jag måste ta tjänstledigt från Firman och ta ett vikariat på Black & Decker och ta saken i egna händer.
Det är ju helt sjukt att slipa hälar för hand...och man måste ju hålla på med det så ofta också!
Jag har faktiskt hört om folk som går lös på hälarna genom att karva med kniv först innan de börjar slipa så visst finns det behov och en marknad för en maskinpark i den nishen!
Om några timmar får jag gå hem från mina 6-arbetsdagar/nätter-på-raken-pass! Äntligen är det avklarat! Tur ändå att man har ett så trevligt jobb och så fina arbetskamrater!
När jag kommer hem nu i morgon bitti ska jag innan jag går och lägger mig titta på film! "Låt den rätte komma in" som jag ska få låna av Talle.
Motionen veckan som gått har väl inte varit så mycket att hänga i granen... en del steg bara.
Söndag: 21.550 steg.
Måndag:15.047 steg.
Tisdag:18.422 steg.
Onsdag:20.401 steg.
Torsdag:16.074 ateg.
Fredag:11.555 steg.
Lördag: Ute och sprungit blandat med gått i 1,5 mil. Det gick lätt. 24.794 steg.
Söndag:12.229 steg.
Jag har läst ut första delen av Milleniumserien nu och även börjat på 2:an. Jag tycker den var riktigt underhållande!
Kort dag.
Som sagt, jag jobbar ju nattperiod nu.
Så härligt som det är att gå och lägga sig efter en natts jobb på morgonen kan det aldrig bli på kvällen.
Sängen är helt underbar på morgonen! I morse helt ljuvligt!
Sov som en stock till klockan 16.00 då klockan ringde.
Skynda skynda.
Upp och vimsa i sig en kopp kaffe i ett snabb-bad.
Kl 17.20 infann jag mig sedan på överraskningsfest för Jan-Banan som fyllde 45 år.
Kl 17.30 skulle han komma hem från jobbet och då stod vi alla tysta i hans hall till dess han var innanför dörren då vi utbröt i hyllning!
Så trevligt att träffa vännerna från förr. Barnen och J var där också.
Tror att födelsedagsbarnent blev ordentligt överraskat och glad!
Vi åt en underbar italiensk buffé!
Tyvärr fick jag lämna gänget vid 20.30 för att åka till jobbet.
Trevligt här med.
Vår persiska arbetskamrat Hulda hade lagat mat, ett härligt storkok som vi alla nu ätit oss tokmätta av.
Tack Hulda, så gott och vilken äppelpaj till efterrätt!
Tack för kladdkakan också A....och lösgodispåsen tösen min!
Vi kan inte hålla på så här på nätterna, vi kommer bli svårt trinda!
Har inte lust att bada i vassen i sommar.
Ytterligare ett bra dygn att lägga till handlingarna alltså...och snart väntar sängen!
Så härligt som det är att gå och lägga sig efter en natts jobb på morgonen kan det aldrig bli på kvällen.
Sängen är helt underbar på morgonen! I morse helt ljuvligt!
Sov som en stock till klockan 16.00 då klockan ringde.
Skynda skynda.
Upp och vimsa i sig en kopp kaffe i ett snabb-bad.
Kl 17.20 infann jag mig sedan på överraskningsfest för Jan-Banan som fyllde 45 år.
Kl 17.30 skulle han komma hem från jobbet och då stod vi alla tysta i hans hall till dess han var innanför dörren då vi utbröt i hyllning!
Så trevligt att träffa vännerna från förr. Barnen och J var där också.
Tror att födelsedagsbarnent blev ordentligt överraskat och glad!
Vi åt en underbar italiensk buffé!
Tyvärr fick jag lämna gänget vid 20.30 för att åka till jobbet.
Trevligt här med.
Vår persiska arbetskamrat Hulda hade lagat mat, ett härligt storkok som vi alla nu ätit oss tokmätta av.
Tack Hulda, så gott och vilken äppelpaj till efterrätt!
Tack för kladdkakan också A....och lösgodispåsen tösen min!
Vi kan inte hålla på så här på nätterna, vi kommer bli svårt trinda!
Har inte lust att bada i vassen i sommar.
Ytterligare ett bra dygn att lägga till handlingarna alltså...och snart väntar sängen!
Resumé.
Det är verkligen inte så lätt att resa sig, borsta av sig och sedan bara stå stolt, rakryggad och se representabel ut igen ...pust.... men det är ju bara att göra det!
På något märkligt vis går dagarna så otroligt fort nu och jag "blir" så lite i datorn....
Kanske är det egentligen bra, att man inte datoriserar så mycket utan gör annat men jag gillar ju verkligen bloggen och jag vill hålla fast i det.
Massor av promenader har det blivit den här veckan...eller åtminstone känns det så?
Jag har ju minne som en guldfisk, kan knappt komma på vad jag gjorde i måndags?
Jo just det. På förmiddagen kollade jag och en kompis en film som vi planerat sedan länge.
"No country for old men".
Riktigt bra rulle! Sen åkte jag till skärholmen med en väninna och åt lunch.
Vi gick runt i centrumet och pratade och tittade på fina vårsaker till balkongen mm.
Sen åkte hon hem och jag gjorde ett stopp på IKEA och City gross.
Väl hemma stekte jag biff och korkade upp en flaska vin till mej och N. Vi åt och snackade innan vi tittade på vampyrfilmen "Twilight".
Nu skarattar ni nog åt mig men jag tyckte den var riktigt trevlig den också!
Blev lite sent innan jag kom i säng men har man haft en trevlig dag så får man ta sådana smällar.
Nästa morgon skulle jag upp tidigt och gå på studiedag på Firman.
En riktigt bra sådan visdade det sig.
Därifrån åkte jag tillbaka till Åhléns i Skärholmen och köpte en rosa vaxduk som kommer lira fint med mina Mårbackapelargoner på balkongen i sommar. Jag köpte visst lite små stolsdynor (vita) och en lykta på IKEA också.
På vägen hem stannade jag till hos E där jag råkade bli bjuden på supernajs köttfärslimpa innan vi gick en lång skogspromenad med tjejsnack.
Sen blev det onsdag. Hade tänkt att sova länge men det blev inget av med det, väckt av telefonen.
Efter ett bad tog jag och E en riktigt lång stavgångspromenad till IKEA där vi åt lunch innan vi promenerade tillbaka igen.
Tror att jag sov någon timme innan jag fixade några bra GI-m,atlådor inför nattjobb.
Sen blev det dax för nattjobb som sagt. 5 nätter! Pust och stön men det är trevligt!
I dag torsdag sov jag skönt till 16.00. Tog efter frukost en promenad till granncentrumet och tittade runt lite. Köpte lite sommarkläder på Hennes.
Det viktigaste denna vecka är ändå att jag börjat resa mig från nedslagningen. Fick möjlighet att ha ett mkt bra och långt samtal med en viktig person där jag fick som jag känner upprättelse och starkt stöd!
Processen är påbörjad.
Vad det gäller annan skit kan jag bara konstatera att jag är en väldigt naiv person som till dess att motsatsen är bevisad i stort sätt älskar alla jag möter.
Jag tänker inte ändra på det men jag måste bli bättre på att hantera "undantagen" som trots allt dyker upp i livet.
Jag tänker också arbeta mer på att minnas bättre när människor utnyttjat och förstört mitt förtroende och inte vara så förstående och förlåtande.
Att kunna förlåta är naturligtvis viktigt men kanske inte hur enkelt som helst och inte i alla lägen.
På något märkligt vis går dagarna så otroligt fort nu och jag "blir" så lite i datorn....
Kanske är det egentligen bra, att man inte datoriserar så mycket utan gör annat men jag gillar ju verkligen bloggen och jag vill hålla fast i det.
Massor av promenader har det blivit den här veckan...eller åtminstone känns det så?
Jag har ju minne som en guldfisk, kan knappt komma på vad jag gjorde i måndags?
Jo just det. På förmiddagen kollade jag och en kompis en film som vi planerat sedan länge.
"No country for old men".
Riktigt bra rulle! Sen åkte jag till skärholmen med en väninna och åt lunch.
Vi gick runt i centrumet och pratade och tittade på fina vårsaker till balkongen mm.
Sen åkte hon hem och jag gjorde ett stopp på IKEA och City gross.
Väl hemma stekte jag biff och korkade upp en flaska vin till mej och N. Vi åt och snackade innan vi tittade på vampyrfilmen "Twilight".
Nu skarattar ni nog åt mig men jag tyckte den var riktigt trevlig den också!
Blev lite sent innan jag kom i säng men har man haft en trevlig dag så får man ta sådana smällar.
Nästa morgon skulle jag upp tidigt och gå på studiedag på Firman.
En riktigt bra sådan visdade det sig.
Därifrån åkte jag tillbaka till Åhléns i Skärholmen och köpte en rosa vaxduk som kommer lira fint med mina Mårbackapelargoner på balkongen i sommar. Jag köpte visst lite små stolsdynor (vita) och en lykta på IKEA också.
På vägen hem stannade jag till hos E där jag råkade bli bjuden på supernajs köttfärslimpa innan vi gick en lång skogspromenad med tjejsnack.
Sen blev det onsdag. Hade tänkt att sova länge men det blev inget av med det, väckt av telefonen.
Efter ett bad tog jag och E en riktigt lång stavgångspromenad till IKEA där vi åt lunch innan vi promenerade tillbaka igen.
Tror att jag sov någon timme innan jag fixade några bra GI-m,atlådor inför nattjobb.
Sen blev det dax för nattjobb som sagt. 5 nätter! Pust och stön men det är trevligt!
I dag torsdag sov jag skönt till 16.00. Tog efter frukost en promenad till granncentrumet och tittade runt lite. Köpte lite sommarkläder på Hennes.
Det viktigaste denna vecka är ändå att jag börjat resa mig från nedslagningen. Fick möjlighet att ha ett mkt bra och långt samtal med en viktig person där jag fick som jag känner upprättelse och starkt stöd!
Processen är påbörjad.
Vad det gäller annan skit kan jag bara konstatera att jag är en väldigt naiv person som till dess att motsatsen är bevisad i stort sätt älskar alla jag möter.
Jag tänker inte ändra på det men jag måste bli bättre på att hantera "undantagen" som trots allt dyker upp i livet.
Jag tänker också arbeta mer på att minnas bättre när människor utnyttjat och förstört mitt förtroende och inte vara så förstående och förlåtande.
Att kunna förlåta är naturligtvis viktigt men kanske inte hur enkelt som helst och inte i alla lägen.
Reser mig.
Balkongdörren är öppen.
Utanför sjunger fåglar.
Min nya kaffebryggare som jag köpte igår puttrar ut de första kopparna kaffe.
Jag har varit så förbannad på den gamla bryggaren som gjort halvljummet kaffe. Hett ska det vara!
Om inte den här kan heller så konverterar jag för all framtid till pulverkaffe!
Klockan är 9.00. Jag har nyss beställt biljetter på Ticnet till äldsta sonens konsert med klassen "Let the future sing".
Höll på att bli biljettlös eftersom jag slarvade med att göra denna uppgift! Dålig mamma!
Har haft en tung period med en del skit kan jag tycka. Antagligen därför jag inte haft kraft att skriva.
Små saker som tryckt ned mig ordentligt.
Känner mig fortfarande ledsen men eftersom jag mår bra inuti så har det gått att stånga sig framåt ändå.
Jag måste bara ta en sak itaget.
...men jag hade gärna sluppit och fått haft det trevligt i stället.
I bland kan jag tycka att jag inte förtjänar att ta all sorts skit.... (men så tycker nog alla om sig själva....)
När det blir för mycket skit på samma gång så får åtminstone jag svårt att stå rakryggad och bara svälja.
För många minus är svåra att stå emot.
Nu, om inget mer händer ska jag nog klara av att resa mig och säga i från å det bestämdaste. Jag tar en sak i taget. Det är bara jag som kan göra det.
Nobody puts my baby in the corner! (jag får helt enkelt säga så om mig själv nu!)
Tur att jag har så många fina och bra vänner för att inte tala om min familj! tack alla för att ni finns!
I Torsdags efter jobbet var X-maken, syrran och jag med barnen uppe vid brasan vid vattentornet. Det var trevligt som vanligt.
På vägen hem gick vi förbi villan som (enligt tidningarna) en 3-barnspappa samma eftermiddag försökt bränna inne sin familj i.
I dessa lägen kan man få mer perspektiv på sina egna problem....
Stackars stackars familj, vilken tragedi.
På fredagen åkte jag barnen och syrran för att hälsa på hemma hos mor och far. Vi åt dem ordentligt ur huset men de får skylla sig själva när de lagar så god mat!
Syrran hade med sig massagebänken och medan jag låg i bikini i solstolen masserade hon grannskapet i solskenet.
På bilden ovan ser ni när "Farmor" får sig en riktig omgång!
I övrigt så var vi nere vis sjön och doppade fötterna i det kalla vattnet. Jag dammsög bilen iklädd bikini och man fick den allmänna känslan av att det var sommar!
Vi satt en kväll vid grillen också, det glömde jag.
När vi kom hem ville barnen prova att ta ut marsvinen så det gjorde vi också. De fick ett hallelujamoment bland maskrosorna!
I morgon börjar en ny vecka och då ska jag försöka se klarsynt och inte så otroligt förlåtande och positivt på min omvärd som jag tyvärr har så lätt för att göra. Slut med det alltså!
Man får inte missbruka människors förtroenden hur som helst.
Olydig och olärbar men tillbaka!
Som några kanske har märkt blev det en liten bloggpaus.
Jag fick helt enkelt inte för mig att vara i datorn. Fråga mig inte hur sådant där styrs...
I går kväll när jag skulle sova började jag blogga inne i skallen och då kände jag att jag nog borde titta in här igen.
Men...inte just nu.
Just nu är jag hemma hos mor och far, ligger i en solstol ute på verandan och njuter av vårens varma hoppingivande tokljusa första solstrålar.
Troligen blir jag röd som en tomat i ansiktet i morgon men vad gör väl det?
Man lär sig inte så raskt och jag har bara haft 39 år på mig att begripa att man ska ta det försiktigt i solen i början....
Jag har ingen lust att lära mig det!
Våren är här!
Jag fick helt enkelt inte för mig att vara i datorn. Fråga mig inte hur sådant där styrs...
I går kväll när jag skulle sova började jag blogga inne i skallen och då kände jag att jag nog borde titta in här igen.
Men...inte just nu.
Just nu är jag hemma hos mor och far, ligger i en solstol ute på verandan och njuter av vårens varma hoppingivande tokljusa första solstrålar.
Troligen blir jag röd som en tomat i ansiktet i morgon men vad gör väl det?
Man lär sig inte så raskt och jag har bara haft 39 år på mig att begripa att man ska ta det försiktigt i solen i början....
Jag har ingen lust att lära mig det!
Våren är här!
