Sumpat 2 dygn!
Nu vid 01-tiden i natt vaknade jag av svettningar och kände mig mycket bättre. Jag har verkligen nästan sovit 2 dygn i sträck.
Jag tror jag har varit sjuk!
Nu känner jag mig dock mycket bättre och naturlitvis är klockan mitt i natten! Typiskt men jag är glad att jag fått den läkande sömnen!
En liten stund i går eftermiddag var jag vaken och då lagade jag lassagne som blev riktigt god och jag orkade helt enkelt inte tänka GI utan åt en bit av den och en liter vatten och hoppade i säng igen.
Nu har jag hängt och vikt lite tvätt och kollat i almanackan att jag har från och med i morgon 6 arbetspass på raken framför mig. Känns tungt.
Jag såg också i almanackan att det nu är dax för mig att gå kurs.
Jag och en kollega skall bli firmans instruktörer i hjärt-lung-räddning på barn.
Hemskt ämne eller hur men det är ju inget man kan blunda för och då är det bättre att ge sig i kast med uppgifterna intensivt!
Barn skall bara vara friska!
Man vill helt enkelt inte som människa befatta sig med detta hemska ämne utan bara stoppa huvudet i sanden men man får bara bita ihop tror jag.
Har läst första halvan av första kursboken i natt. Utbildningen till instruktör är i flera steg som jag uppfattat det.
Först läser man själv in grundläggande HLR på barn. Sedan instruktörsutbildningen på detta område och sedan tror jag att det senare byggs på med det som vi behöver A-HLR, avancerad HLR vilket innefattar deffibrilering och läkemedel enligt ett speciellt program.
Som det är nu tränar vi i små grupper på shemalagd arbetstid avancerad HLR på vuxna 1 ggr per halvår ca och får gå igenom ett prov och får delligering till att ge läkemedel och deffibrilera vuxna men detta gäller inte barn eftersom doseringar är så pass individuella.
Vad det gäller barnen diskuterar vi bara runt det här sakerna, vi förväntas hantera även dessa situationer men där har läkaren hela ansvaret för förloppet, inte som för vuxna där vi alla är skyldiga att klara av det enligt ett standardiserat program.
Konstigt egentligen...
Att få gå utbildningar är stimulerande och jag är lite stolt att firman tror jag kan vara en bra instruktör i detta område. Jag skall göra mitt allra bästa att med tiden bli det...men fy fan vilket pestigt område att ha sin spetskompetens i !
Men vilken tur att ni finns, som är så kunniga på detta område!!!!
Läkande sömn- det är precis vad det är det. Otroligt vad kroppen återhämtar sig under sömnen.
Må gott!
Med tanke på allt Du hinner skriva i din blogg så undrar jag om Du skriver i sömnen? Menar Du att Du verkligen sover någon gång?
-Du! Det äääär bra att Du sover! Kroppen behöver det verkligen! Själv blir jag mer och mer lik er morfar som verkade kunna sova när som helst och hur som helst.....FNISS! Skitskönt, om man får uttrycka sej så.
Usch måtte man aldrig behöva praktisera barn HLR... jag får gå utbildning idet (den enklare varianten) varje år eftersom jag är simfröken. Det är så läskigt att träna på de där små dockorna. *rysning*! Men det är oehört viktigt och avgörande kunskap att ha - men måtte man slippa använda den.
6 pass på raken låter lite som att gå in i en slags tunnel. Men även tunnlar har utgångar....liksom människor.
Håller verkligen med om att det är ett otrevligt ämne att vara specialist i, men det blir ett otroligt välsignat resultat när ni räddar liv.
Tur att ni finns när vi andra går sönder. Vi vanliga får "bara" gå oavancerad HLR-kurs en gång vart annat år. De brukar till och med hinna ändra på metoderna mellan våra tillfällen.
