Berikad med en extra timme!
I natt har vi i Sverige turen att vi fått en extratimme! Man måste se det positivt...även om det känns aningen överoturligt att jag just råkade pricka in denna natt som arbetsnatt...IGEN!
En natt på firman kan vara väldigt lååång ibland när allt är lugnt och då blir den väldigt lååång när klockorna står stilla en timme när klockan slagit 03.00!
Det är nu man i något dygn framöver börjar säga:
-Men EGENTLIGEN är klockan ju det och det!
Jag blev nyss tvungen att frossa i en påse bilar eftersom det var aningen synd om mig.
Generellt, jag börjar se ut och känna mig lite piggare. Men bara lite lite.
Än är det lång väg kvar att vandra. Rom byggdes inte på en dag.
Jag har tagit beslutet att jag vill må bra och vara pigg och frisk... Har ni tänkt på att man faktiskt kan välja?
Jag tror att bara vetskapen att jag skall bli dagmänniska igen och försöka se solljus och kunna göra mer trevliga saker i privatlivet gör att jag känner mig bättre till mods. Jag känner mig gladare!
Påsarna under ögonen börjar bli lite bättre (eller så är det inbillning) men huden är fortfarande grå och håret risigt.
Jag har jobbat ganska länge på att bryta ned mig nu i många avseenden så det kommer väl ta några månader att bygga upp mig igen.
Jag längtar efter att få se mig själv med vita ögonvitor, rosor på kinderna och utan svarta påsar under ögonen och att håret är lättkammat och glansigt! Det måste gå att få tillbaka! Jag vill!
Förutom att lägga om till jämnare arbetsveckor mest dagtid måste jag få kraft att laga bra mat och motionera bättre. Jag ska umgås mer med nära och kära och lägga energin där den hör hemma!
I övrigt är jag inne på min 5e arbetsnatt denna vecka. Pust och stön...
Ändå har det varit en trevlig vecka i det stora hela.
I går t ex fick jag oväntat trevligt besök och vi gjorde lite spontan middag och umgicks några timmar innan jag skulle pysa till nattjobbet igen!
I dag ver det alldeles tyst i mitt liv när jag vaknade eftersom jag hade glömt min mobil på jobbet. Det är förskräckligt vad man är beroende av den lilla rackaren och hur mycket man faktiskt håller kontakt med folk dygnet runt via sms och samtal.
Kände mig helt handikappad att inte ens kunna fråga N hur det gått på högskoleprovet!
Nu har jag en natt kvar sen kommer killarna till mig igen. Längtar efter dem även om jag vet att de har det super när de är med världens bästa pappa som är J, det är inte det men jag saknar dem ändå!
En natt på firman kan vara väldigt lååång ibland när allt är lugnt och då blir den väldigt lååång när klockorna står stilla en timme när klockan slagit 03.00!
Det är nu man i något dygn framöver börjar säga:
-Men EGENTLIGEN är klockan ju det och det!
Jag blev nyss tvungen att frossa i en påse bilar eftersom det var aningen synd om mig.
Generellt, jag börjar se ut och känna mig lite piggare. Men bara lite lite.
Än är det lång väg kvar att vandra. Rom byggdes inte på en dag.
Jag har tagit beslutet att jag vill må bra och vara pigg och frisk... Har ni tänkt på att man faktiskt kan välja?
Jag tror att bara vetskapen att jag skall bli dagmänniska igen och försöka se solljus och kunna göra mer trevliga saker i privatlivet gör att jag känner mig bättre till mods. Jag känner mig gladare!
Påsarna under ögonen börjar bli lite bättre (eller så är det inbillning) men huden är fortfarande grå och håret risigt.
Jag har jobbat ganska länge på att bryta ned mig nu i många avseenden så det kommer väl ta några månader att bygga upp mig igen.
Jag längtar efter att få se mig själv med vita ögonvitor, rosor på kinderna och utan svarta påsar under ögonen och att håret är lättkammat och glansigt! Det måste gå att få tillbaka! Jag vill!
Förutom att lägga om till jämnare arbetsveckor mest dagtid måste jag få kraft att laga bra mat och motionera bättre. Jag ska umgås mer med nära och kära och lägga energin där den hör hemma!
I övrigt är jag inne på min 5e arbetsnatt denna vecka. Pust och stön...
Ändå har det varit en trevlig vecka i det stora hela.
I går t ex fick jag oväntat trevligt besök och vi gjorde lite spontan middag och umgicks några timmar innan jag skulle pysa till nattjobbet igen!
I dag ver det alldeles tyst i mitt liv när jag vaknade eftersom jag hade glömt min mobil på jobbet. Det är förskräckligt vad man är beroende av den lilla rackaren och hur mycket man faktiskt håller kontakt med folk dygnet runt via sms och samtal.
Kände mig helt handikappad att inte ens kunna fråga N hur det gått på högskoleprovet!
Nu har jag en natt kvar sen kommer killarna till mig igen. Längtar efter dem även om jag vet att de har det super när de är med världens bästa pappa som är J, det är inte det men jag saknar dem ändå!
Kommentarer
Postat av: Lizaloop
egentligen är klockan rätt nu, för det var denna tid som alltid gällde innan man började ha vinter och sommartid ;)
Trackback
