Motion vecka 12!
Löpning 2012:
99,05km.
Är f.o.m 12/3 med i stegtävling på jobbet. Måste skärpa mig.
Måndag 19/3: 8.299 steg.
Tisdag 20/3: 12.158 steg.
Onsdag 21/3: 7.228 steg.
Torsdag 22/3: Cyklat till och från jobbet. + 11157 steg.
Fredag 23/3: Cyklat till och från jobbet + 9519 steg.
Lördag 24/3: löpning 5,01 km på 32,04 min. Skönt att ha börjat igen! 13850 vanliga steg.
Söndag 25/3: 9285 steg.
Nja...blev väl lite klent även denna vecka.
Försökte börja här i slutet av veckan men det går trögt. Måste till mer glöd! Har börjat med en liten Beroccakur för att brinna igång lite men ännu inte sett resultat.
Så hoppfullt!
(Lånad googlad bild...)
Igår när jag cyklade hem från jobbet såg jag några Tussilago! Det kändes som tidigt men man blev GLAD!
Jag såg också ett annat välkommet vårtecken, en vägborstningsmaskin!
I övrigt har veckan varit intensiv och jag väldigt trött. Jag har tänkt varje dag efter jobbet att jag skall ut och springa men jag har somnat.
JR har varit sjuk med hög feber hela veckan.
Hoppas på mer krafter och bättre fllyt i nästa vecka.
Världens duktigaste och modigaste tjej!
Först av allt: jag skulle aldrig blogga om lilltjejens sjukhusvistelse om det inte var så att hon VILLE det.
Vi är så otroligt stolta över hur modigt hon hanterat de senaste dagarna!
Under en tid har hon haft besvär från magen och blivit utsatt för massor av provtagningar.
I början av den här utredningsprocessen grät hon hysteriskt för ett litet blodprov.
Nu är hon världens mest självsäkra och skrattar när hon får droppnål!
I lördags inleddes fasta och tillhörande förberedelser.
I måndags infann jag och en hungrig D oss på sjukhuset.
Hon skulle undersökas med gastro- och coloskopi i narkos.
Personalen som tog hand om oss var så duktiga och vänliga och D somnade med ett skratt.
Undersökningarna tog ca 40 min och när hon låg på uppvakningen fattade hon inte ens att det hade blivit gjort redan.
Sen...hade vi beslutatat hon och jag att åka till Mc Donalds och moffa i oss allt hon orkade!
Det blev dock inget av med det för kirurgen ville ha henne fastande ytterligare ett dygn.
Han hittade roten till det onda, en polyp (bakvägen) som han nästa dag ville plocka bort på operation i narkos.
Sagt och gjort, hon förblev tåligt fastande.
På tisdagen åkte JR och D till sjukhuset för nästa sövning.
Även denna gång gick allt som på räls och hon skrattade sig in i sövningen.
Sedan tog själva operationen längre tid än planerat och JR hann bli väldigt orolig! Usch för att vara förälder i sådana här sammanhang!
På uppvakningen var hon helknasig efteråt och det har vi skrattat mycket åt.
Sen...åkte JR och D till Mc Donalds och allt var över!
Skönt!
Nu hoppas vi att problemen skall vara över.
Ett återbesök om några månader men förhoppningsvis är allt bara bra för alltid.
De förbannade avloppsproblemen har bara fortsatt.
Detta har lett till att vi inte kunnat tvätta, diska, dusch gå på muggen...allt det där man behöver.
Det har stressat mig att känna avloppslukten, att ägna all ledig tid att stå med händerna i skiten och gräva, att se hur tvätt- och diskberget växer.
I måndags när vi kom hem ringde jag kommunen som på 2 röda sekunder skickade sin stora spolbil.
Gubbarna från Stockholm Vatten var inte ett dug intresserade av att hjälpa till, de sade att rören var våra privata och inte kunde hittas i rörstatsplanen...
Men vad fan? Vi får ju räkningar från dem varje månad?
Slutligen ringde JR vår otroligt vänliga rörmokarekompis som omgående ryckte ut med sin arga maskin.
JR fick jobba med maskinen....och vi lyckades under processen ha av 2 borstar som blev liggande i rörsystemet.
Jag fick nästan panik!
Efter några timmar hade JR lyckats rengöra och rensa hela avloppet.
Ett flertal tamponger kunde fiskas upp.
Jag slänger inte tamponger i toaletten så jag är oskyldig. Troligen från tidigare ägare.
Jag vill rekommendera alla kvinnor att aldrig någonsin slänga bindor eller tamponger i toaletten, det blir stopp på sikt och det är inte roligt!
Sen vill jag passa att uppmana alla män att inte slänga mobiltelefoner i toaletten, det är av andra anledningar inte heller bra.
Igår när vi skulle duscha efter avloppshistorien tappade JR ned min HTC i toaletten. Det tog en stund innan han fattade att det var min telefon som ramlat ned från hyllan, han trodde det var en tvättsvamp som ramlat ned.
Den kändes nästan ren när vi plockade upp den ur toan efter det vi tidigare under kvällen varit med om i avloppet :-)
Motion vecka 11!
Löpning 2012:
94,04 km
Är f.o.m 12/3 med i stegtävling på jobbet. Måste skärpa mig.
Söndag 11/3:Gymmet 30 min bröst och armar. Nystart efter semestern.
Måndag 12/3: 9.277 steg.
Tisdag 13/3: 15.020 steg.
Onsdag 14/3: Promenad med N runt sjön. 18.383 steg.
Torsdag 15/3: Cyklat t.o r jobbet + 7.638 steg.
Fredag 16/3: Cyklat t.o r jobbet + 10.730 steg.
Lördag 17/3: 10.087 steg.
Söndag 18/3: 7.104 steg.
Blev inte så mycket till start denna vecka men jag har i varje fall cyklat till jobbet.
Bättre kämpa nästa vecka!
Nu är jag som vanligt igen tror jag.
Bilderna ligger lite hur som helst i det här inlägget märker jag men jag kan inte fixa det då jag för första gången bloggar från nya leksaken Ipaden.
jag köpte den igår efter lite omoget övervägande.
Varit sugen på en länge nu...
Egentligen behöver man ju verkligen inte alls sådant här men man lever ju bara 2 gånger och lite kul ska man ju ha mellan städningarna.
Än så länge har jag inte lagt till appar på den då den funkar som en IPhone och det är därför man inte kan blogga bilder i den vanliga nätversionen av blogg.se.
Hittade dock appen så det skall nog snart gå.
Varför jag bloggar fönstren beror på att jag pysslat lite vår här hemma.
Bytte till vita gardiner och försökte piffa till det med lite vårblommor och så där.
Jag ligger efter med städning kan man ju lugnt säga men energin har återkommit.
Här är ett annat litet städhjälpmedel som prylfanatikern Borthy uppskattar.
Det är ett par ordentliga fast små högtalare som man kan koppla all sin favoritmusik till, t ex IPhone, vilken smartphone som helst, ett minneskonst, ett USB-minne....ja vad man vill lyssna på.
Mkt bra mannick! Undrar bara hur vi tänkte när vi köpte en röd?
Just nu står den i köket och spelar "Some die Young" för mig på hög volym och då städar jag mkt bättre och gråter en tår till :-)
Våren på ingång!
Först av allt....
När jag såg denna blomma, för mig vårens första tänker jag på flera av mina vänner som av olika anledningar just nu har sorg och är ledsna.
Denna lilla gula blomma får symbolisera förhoppningar om att de var och en på sitt sätt skall känna livsglädje igen.
Jag har inte varit på värsta topp jag heller sedan vi kom hem men det har varit PMS-relaterat förstår jag nu :-)
...Shit vad intelligent man är....
Direkt börjar det vardagliga när man kommer hem men kroppens tempo är inte anpassat efter det nu efter semestern.
Stopp i avloppet vid tvättmaskinen...har brottats med det flera timmar nu utan att något händer.
Springer nu med hinkar för att kunna tvätta kläderna från resan klart.
(Snodde kortet av morsan...PÅ bilden: Syrran, jag och kära far!)
Ville göra vår i köket ochså och efter att ha varit med föräldrarna och Syrran på Ikea igår och införskaffat lite rekvisita till "att göra vår i köket" så lade jag igår kväll ett par gräddvita gardiner i klorin och hoppas att de nu skall bli vita!
Vi får väl se om några timmar när de torkat och strukits.
När jag ändå hängde i tvättstugan så mycket i morse så passade jag på att klippa ned pelargonerna.
Endast 3 av alla mina stora krukor från i somras tror jag har ev hopp om liv.
Ska det se ut så här när man klippt ned skiletten?
Finns hopp om liv?
Sist men inte minst tog jag fram cykeln idag.
Måste börja cykla till firman.
I och för sig inte helt fel men jag vill välja detta själv när det passar mig.De har rivit parkeringshuset där och nu återstår bara fullt krig om de få parkeringsplatserna som finns. Detta stressar mig ordentligt.
Hur fan tänker man?
Sen kom det där tråkiga....
Vi kom hem på torsdagkvällen.
Trötta och hungriga slängde vi av oss kläder och allt bagage rakt ut på balkongen så att eventuella kryp skulle avlida.
Tur nog för oss var det minusgrader.
Sen åkte jag och handlade yoghurt och mjölk och lite sådant man behöver för frukost..... + pizzor då vi inte orkade laga något.
Sista pizzan, sen blir det bättre kosthållning.
Konstigt nog hade jag inte gått upp något i vikt i Thailand trots att jag ätit allt möjligt.
JR tappade 4 kg då han tröttnade på ris, han kan ju inte som glutenintolerant äta mycket annat där.
Nu har vi lärt oss att gluten heter Pang-sa-li....svenskt uttal.
På fredagsmorgonen efter att alla gått till jobb och skolor började jag det tråkiga jobbet med uppackningen.
Hällde ut allt på vardagsrumsgolvet och började rensa och tvätta.
När klockan var 13.00 hade jag kommit så här långt som bilden nedan visar och det var dax att gå till eftermiddagspass på firman.
Känner av viss ångest och stress av att inte ha allt under kontroll hemma.
Jag har ingen koll på almanackan och hur livet ser ut och då blir jag alltid stressad.
Så de närmaste dagarna får förutom jobb vigas åt att hitta tillbaka till vardagen
Nu är det lördag och ångesten har släppt lite. Det är jobbarhelg för mig.
Bara att ta det med ro och inte stressa tillbaka till livet.
En liter rappart....
(Bilderna fran forra inlagget var ju fran Koh Lanta och innan JR blev sjuk.)
Han mar idag efter kortison och behandling mkt battre och hanger med oss till stranden!
Han mar idag efter kortison och behandling mkt battre och hanger med oss till stranden!
Resan till Koh Lanta.
Vi bokade biljetter till Koh Lanta.
Tjejen på "resebyrån" (ett bord på gatan) sade att vi absolut skulle åka taxi dit, inte båt då taxi bara skulle ta 2 timmar och vara bekvämt med luftkonditionering...
Satan i gatan vilken resa det blev.
Regnet öste ned vilket gjorde chauffören stressad att inte hålla schemat.
Vi satt som packade sillar och jag vet inte vad som var värst...sitta längst bak som A och E gjorde inklämda bland Kellogspaket och resväskor eller som jag och JR gjorde, längst fram utan bälten när han körde som en galning.
Omkörningar om varje bil.... hur som helst...
Men det finns ju naturligtvis de som har det sämre...man kanske inte ska klaga.
Resan tog 4 timmar drygt.
En mardröm.
Lanta och latar.
Först av allt måste jag säga att det inte är MINA solskadade fötter på inlägget innan...speciellt riktat till kära far! Det är JRs!
Det är således JR som börjar få mamma-fötter :-)
Har massor av bilder att visa här och nu men datorn är inte världens snabbaste att ladda upp bilder så jag tror jag får återkomma i ärendet!
Vi har det superbra och hoppas att ni alla där hemma också har det!
Det är således JR som börjar få mamma-fötter :-)
Har massor av bilder att visa här och nu men datorn är inte världens snabbaste att ladda upp bilder så jag tror jag får återkomma i ärendet!
Vi har det superbra och hoppas att ni alla där hemma också har det!
I förrgår...4 öars utflykt!
I förrgår åkte vi på en 4-öars utflykt!
Inledningsvis inhandlade vi solskyddande utrustning så som hattar och långärmat samt solskyddsfaktor 50!
Båtresa med speedboat!
Mitt i sjön var det dax för snorkling. D var lite skeptisk att kasta sig i akvariet men satte sedan igång att snorkla på allvar. Pappa var stolt och lite förvånad över hennes mod!
A och snorklade vidare på nästa ö.
Alla var tacksamma över våra långärmade tröjor.
Drygt 1 år efter förlovningen sitter vi nu på vår förlovningsgunga igen.
Vi tänkte ta ett kort på denna gunga varje gång vi "passerar" den genom livet för att se vårt åldrande :-)
Nästa ö serverades det lunch.
Åh så vackra de är....
Puss älskling....
Ett måste att bada med kläder...
JR filmar i lagunen.
Sista anhalten Hong island.
Vi gick en promenad upp på ön där spår låg efter tsunamin.
Me Tarzan...
We Janes!
Solskadade fötter.
Solskadade underben.
Första dagen för blekfisarna i solen!
Upp i ottan i morse för att ta flyget till Krabi.
Vid kl 05.00 satt vi på flygplatsen i bangkok och moffade i oss frukost i form av Mc Donalds.
Kl 06.30 var vi uppe i luften med lågprisflyget Air Asia som bara var halva priset jämfört med Thai Airways.
Jag som trodde vi skulle få flaxa själva och var superorolig för det behövde inte oroa mig, flyget var betydligt lyxigare än tidigare flyg vi åkt. Detta med breda skinnsäten!
När vi kom till Krabi airport väntade vår taxi som jag bestälde i Augusti på oss.
Bilden ovan är tagen från baksätet på den.
Folk åker hur som helst i Thiland, på taken på bilarna på motorvägen...
När vi kom fram till Aonng slängde vi bara in våra väskor på hotellet och stack sedan ut på byn och köpte solbrillor och flip-flop-tofflor!
Ut till Poda Island! Över 40 grader varmt och det blev lite myck för lilltjejen med allt det nya, intrycken och hettan.
De djupa navlarnas familj....
När vi kom hem vill JR ut och shoppa...som vanligt! Blev lite bling-bling och sådant!
På lyxhotell i skyskrapa Bangkok!
Nu är vi alltså frammei Bangkok efter sammanlagt 14 timmar i luften och 4 timmar i Kina.
Allt har gått väldigt bra!
Vid 14.30 igår sammanstrålade vi på centralen i Stockholm för att ta flygbussen ut till Arlanda.
En del väntan var det men pirriga och glada var vi allesammans.
De randiga hårda stöstrumporna var ett måste för mig!
Vissa av oss älskar inte flygning men D var väldigt glad och uppspelt över sin nya upplevlelse!
Stort plan, liten flicka :-)!
I Kina gick vi mest runt och kikade.
E hade lite kontakt med högre makter....
Vi handlade inget...vi visste liksom inte vad vi skulle handla. Vi lyckades köpa ett paket med tuggummi :-) för 18 kina-pengar!
I rent tidsfördriv åt vi varsin Banana split fast utan bananer för de hade de inga sade de efter beställningen för 68 kina-pengar styck.
Åh vad klumpigt! 1 kina-peng är ca 1 svensk kr.
I Kina går man på led om man är fler än 2 personer.
Vi blev uppstälda och uppsnyggade på led vid flera tillfällen!
Sen sov vi oss de sista 4,5 timmarna från Kina till Bangkok.
Vi blev hämtade på flygplatsen av en stor förbeställd taxi och vi blev förflyttade till detta underbara hotell. Vi blev lite snopna när en orkester tog emot oss i hotellfoajén...
Sen bar det upp i familjes rum.
Vårt rum låg på 11e våningen.
Sedan åkte vi upp på 24:e våningen där Thai-restaurngen är belägen.
Hemska små förrätter kom in spontant och vi gjorde vad vi kunde för att svälja ned de hela.
JR njöt verkligen när han svalde ned detta lila slemmiga onämnbara...
Övriga maten var underbar och servicen var mer än man kunde förvänta sig.
Utsikten var magnefik!
Vi hade privata danserskor runt vårt bord som inte gick att stoppa....
Man kan inte beskylla oss för att vara overdressed för stället...
De var mkt imponerade att D som är 9 år gammal var lika lång som kvinnan till hö som var 26 år!
Åh vilka froma gossar...
Nu är det dax att knoppa så vi orkar med morgondagens äventyr!
Känslorna all over the place...
En liten prinsessa fick vi idag!
Vad trevligt!
Grattis Viktoria och Daniel!
Daniel gör det här uppdraget för Sverige så bra tycker jag och jag är säker på att Viktoria också gjorde uppdraget bra för sverige i natt!
Så till mig och till oss...
Vi åker idag!
Om några timmar bär det av.
Jag lyckades packa klart igår kväll under inte alltför svår press och jag var även med A och köpte nya gympadojjor och med JR och D och köpte ett Nintendo DS 3D till henne så hon skulle ha lite kul att pyssla med under den långa flygresan.
Jag känner mig bättre igen, lite mer kapacitet.
Nu skall det bli en spännande upplevelse att resa med alla barnen och JR och det skall bli underbart härligt!
Jag skall göra mitt allra bäsa att slappna av och njuta!
Jag skriver i bloggen så fort jag får Wi-Fi och andan faller på!
Vill bryta stressen jag hamnat i.
Jag upplever stress.
Jag har inte kontroll och är inte riktigt ifas.
Jag har inte min vanliga energi och kraft och ju mindre jag hinner som jag borde ju mer tar stressens förlamning överhanden.
Jag orkar inte ta in vad folk pratar om och det gör ont i kroppen av spända muskler.
Susar i huvudet.
Disharmoni!
Jag hatar att inte ha kontroll och inte ligga steget före i mitt organiserade liv.
Jag är urkass på stress.
Plötsligt skall vi åka på vår efterlängtade semester och papper och packning samt städning är inte klart.
Mitt i detta för mig oorganiserade dör Ruffa, JR har svår tandverk i flera dagar och akut-rotfyller med allt vad det innebär.
A och E är sjuka och jag själv är bara stressad och får inget gjort.
Jag jobbar ju 3 nätter nu, nu precis innan resan och sover illa på dagarna och får minimalt gjort.
BLÄ!
Vill bryta det här och få tillbaka glasklara tankar och lugn puls med livsglädje!
Fan...jag är hysteriskt stressat rädd för att flyga också....har haft mardrömmar och ångest för det det senaste halvåret.
Vad är det med mig?
Jag har försökt att springa för att liksom släppa stressen och nollkallibrera men kroppen blir så trött så jag har inte orkat resa mig ur soffan och göra något vettigt.
Måste nog åka iväg på semestern och sova något dygn innan man blir vid sunda vätskor.
Ps. Mor, Far och syrran, S och O och övriga nära anhöriga som kan tänkas behöva komma i kontakt med oss när vi är borta...
JR tar med sig sin telefon!
Jag har inte kontroll och är inte riktigt ifas.
Jag har inte min vanliga energi och kraft och ju mindre jag hinner som jag borde ju mer tar stressens förlamning överhanden.
Jag orkar inte ta in vad folk pratar om och det gör ont i kroppen av spända muskler.
Susar i huvudet.
Disharmoni!
Jag hatar att inte ha kontroll och inte ligga steget före i mitt organiserade liv.
Jag är urkass på stress.
Plötsligt skall vi åka på vår efterlängtade semester och papper och packning samt städning är inte klart.
Mitt i detta för mig oorganiserade dör Ruffa, JR har svår tandverk i flera dagar och akut-rotfyller med allt vad det innebär.
A och E är sjuka och jag själv är bara stressad och får inget gjort.
Jag jobbar ju 3 nätter nu, nu precis innan resan och sover illa på dagarna och får minimalt gjort.
BLÄ!
Vill bryta det här och få tillbaka glasklara tankar och lugn puls med livsglädje!
Fan...jag är hysteriskt stressat rädd för att flyga också....har haft mardrömmar och ångest för det det senaste halvåret.
Vad är det med mig?
Jag har försökt att springa för att liksom släppa stressen och nollkallibrera men kroppen blir så trött så jag har inte orkat resa mig ur soffan och göra något vettigt.
Måste nog åka iväg på semestern och sova något dygn innan man blir vid sunda vätskor.
Ps. Mor, Far och syrran, S och O och övriga nära anhöriga som kan tänkas behöva komma i kontakt med oss när vi är borta...
JR tar med sig sin telefon!
Lite mer tankar kring Ruffa...
När jag ser på bilderna i förra inlägget...vad söt hon var!
Jag trodde jag var förberedd på att hon nog inte hade så långt kvar men jag blev i varje fall ledsen. Det är ändå jag som matat dem, städat åt dem och snackat med dem dagligen i 4-5 års tid.
Barnen blev ledsna och det bvar jobbigt att berätta det för dem.
De visade sin sorg på lite olika sätt, så som helt enkelt är naturligt för deras olika åldrar.
Jag reagerade nog lite starkare än normalt för en 42-åring!
Kvällen innan Ruffa dog var vi och lämnade henne hos svärföräldrarna (som inte härstammar från Peru vill jag tillägga...)som skulle sköta om dem när vi nu skall åka till Thailand.
Jag sade till dem att de inte skulle bli varken förvånade eller ta det så hårt om Ruffa kastade in handduken då jag ju sett att hon varit sjuk en tid.
Ruffa var otroligt pigg och mysig sista kvällen och var framme och hälsade på svärföräldrarna och blev kliad under hakan och åt och stod i.
Tidigare under eftermiddagen stod hon upp mot burgallret och tittade på mig när jag dammsög runt buren hemma.
Sen på kvällen kurade hon bara ihop sig och somnade in.
Nästa morgon låg hon kvar så och det var över.
Jag är väldigt tacksam att det hände hos S och O kan jag känna nu efteråt...men så känner nog inte de :-)
Tack i varje fall S och O för att ni hanterat detta så fint åt mig/oss.
Begravningen får ske när vi kommer hem...
Jag trodde jag var förberedd på att hon nog inte hade så långt kvar men jag blev i varje fall ledsen. Det är ändå jag som matat dem, städat åt dem och snackat med dem dagligen i 4-5 års tid.
Barnen blev ledsna och det bvar jobbigt att berätta det för dem.
De visade sin sorg på lite olika sätt, så som helt enkelt är naturligt för deras olika åldrar.
Jag reagerade nog lite starkare än normalt för en 42-åring!
Kvällen innan Ruffa dog var vi och lämnade henne hos svärföräldrarna (som inte härstammar från Peru vill jag tillägga...)som skulle sköta om dem när vi nu skall åka till Thailand.
Jag sade till dem att de inte skulle bli varken förvånade eller ta det så hårt om Ruffa kastade in handduken då jag ju sett att hon varit sjuk en tid.
Ruffa var otroligt pigg och mysig sista kvällen och var framme och hälsade på svärföräldrarna och blev kliad under hakan och åt och stod i.
Tidigare under eftermiddagen stod hon upp mot burgallret och tittade på mig när jag dammsög runt buren hemma.
Sen på kvällen kurade hon bara ihop sig och somnade in.
Nästa morgon låg hon kvar så och det var över.
Jag är väldigt tacksam att det hände hos S och O kan jag känna nu efteråt...men så känner nog inte de :-)
Tack i varje fall S och O för att ni hanterat detta så fint åt mig/oss.
Begravningen får ske när vi kommer hem...
Vår lilla fina glada Ruffa är död 20/2-12.
Ruffa och Molly när de var nyfödda :-)
Känner mig ledsen. Barnen är ledsna.
Tack för allt Ruffa.
Hur skall det gå för Molly nu då? Ensam....
Motion vecka:7!
Löpning 2012:
94,04 km.
Måndag 13/2: Vila, känner mig inte alls bra. Lyssnar på kroppen.
Tisdag 14/2: Vila.
Onsdag 15/2: Vila.
Torsdag 16/2: Vila.
Fredag 17/2: Sprang ute i snömodden 6,1 km på 37 min. Skönt att ha tagit tag i det igen!
Lördag 18/2: Sprang 6,02 km på 32 min! Det var mitt absolut snabbaste på 6 km hitills och det var utomhus i snömodd!
Söndag 19/2: Vila, helt slut i kroppen efter gårdagens "snabbspringning".
94,04 km.
Måndag 13/2: Vila, känner mig inte alls bra. Lyssnar på kroppen.
Tisdag 14/2: Vila.
Onsdag 15/2: Vila.
Torsdag 16/2: Vila.
Fredag 17/2: Sprang ute i snömodden 6,1 km på 37 min. Skönt att ha tagit tag i det igen!
Lördag 18/2: Sprang 6,02 km på 32 min! Det var mitt absolut snabbaste på 6 km hitills och det var utomhus i snömodd!
Söndag 19/2: Vila, helt slut i kroppen efter gårdagens "snabbspringning".
Inväntar energin!
Jag har bara latat mig och hållt på med fotoböcker de senaste dagarna.
Jag borde ju naturligtvis ha vikt tvätt, tvättat ännu mer, städat och börjat packa men jag har inte gjort ett dugg av detta.
Det stressar mig att jag inte ligger i fas...
Jag har liksom redan trappat ned till semester men livet är ju inte där än så det blir oharmoniskt inom mig...plus PMS.....
Jag som hade tänkt att tapetsera en vägg innan vi åker men jag bara går förbi arbetsuppgifterna.
Nä, jag tror jag skiter i motion och städning några dagar till och grottar ned mig i lite mer foton.
Rätt vad det är så är energin och inspirationen på plats igen!
Igår gick hela lediga dagen till att vara hos läkaren med lill-tjejen.
(Inget akut, hon bara utreds lite men hela dagen gick.)
I går kväll fick jag också hämta mina nya glasögon så idag så provkör jag dem för första gången!
De funkar fint men jag hade nog kunnat ha ännu större förstoring i läs-sonen på dem.
Jag som tyckte jag tog till på +2...
Jag borde ju naturligtvis ha vikt tvätt, tvättat ännu mer, städat och börjat packa men jag har inte gjort ett dugg av detta.
Det stressar mig att jag inte ligger i fas...
Jag har liksom redan trappat ned till semester men livet är ju inte där än så det blir oharmoniskt inom mig...plus PMS.....
Jag som hade tänkt att tapetsera en vägg innan vi åker men jag bara går förbi arbetsuppgifterna.
Nä, jag tror jag skiter i motion och städning några dagar till och grottar ned mig i lite mer foton.
Rätt vad det är så är energin och inspirationen på plats igen!
Igår gick hela lediga dagen till att vara hos läkaren med lill-tjejen.
(Inget akut, hon bara utreds lite men hela dagen gick.)
I går kväll fick jag också hämta mina nya glasögon så idag så provkör jag dem för första gången!
De funkar fint men jag hade nog kunnat ha ännu större förstoring i läs-sonen på dem.
Jag som tyckte jag tog till på +2...
Fotoböcker...
Nu är jag het såld!
Mia visade mig i helgen när vi var på trevlig middag hos dem hennes fotoböcker!
(Bilden ovan är hämtad från Smartfoto)
Mia hade gjort så fint så jag började ju direkt hemma i min osorterade gigantiska kortdjungel!
Mitt första projekt som strax är klart blev JRs och min förlovningsresa till Thailand 2010.
Lite knepigt är det och en jäkla tid tar det, inte tal om den saken!
Mia visade mig i helgen när vi var på trevlig middag hos dem hennes fotoböcker!
(Bilden ovan är hämtad från Smartfoto)
Mia hade gjort så fint så jag började ju direkt hemma i min osorterade gigantiska kortdjungel!
Mitt första projekt som strax är klart blev JRs och min förlovningsresa till Thailand 2010.
Lite knepigt är det och en jäkla tid tar det, inte tal om den saken!
