Jag är hård mot min kropp och leder den som en slav.
I dag ägde jag mina tankar!
Kan inte säga att det var lätt men jag härskade över mina instinkter att inte följa minsta motståndets lag.
Efteråt känns det gudomligt och jag flyger!
Jag får väl förklara mig...
Jag och N hade beslutat oss för att träna innan jobbet.
Fick ett sms av henne vid 17.30 att hon sovit dåligt under dagen och inte orkade träna idag.
Hela jag skrek efter att bara skita i träningen men jag tog kommandot och åkte till gymet själv!
Jag hade 1000 goda ursäkter att strunta i det men jag var stenhård mot mig själv.
Väl där sprang jag med hela min viljestyrka 5 km på bandet 11 km/h vilket var supertrist och jag ville kliva av varje steg men jag gjorde det inte! Gjorde sedan nästan 1 timmes bålträning.
Jo men förså hur nöjd jag känner mig nu, jag svävar på mina endorfiner!
En trevlig reflektion till som jag gjort är att mina gympa-kläder (och jag har ganska många av någon outgrundlig anledning) börjar se inte helt nya ut längre!
Jag ser det som ett stort framsteg, jag är inte längre än nybörjare utan jag är en person som tränar regelbundet!
I övrigt händer inte mycket. Jag jobbar ju natt och är superpigg! Just nu känns det som om jag vill pröva nattjobb ett tag till, över vintern kanske, ge det en chans. Måste bli mer diciplinerad att vakna tidigt dagen då jag går av nattpassen så att jag vänder dygnet snabbt tillbaka och mår bra dagtid. Ska skärpa mig!
En kort bra dag.
Ändå en mycket bra dag!
Först lite orolig sömn på fm men sedan slocknade jag och sov till halv fem.
Frukost i lugn och ro, städade lite.
J kom förbi och hämtade lite saker till barnen och vi pratade några ord.
Skönt att ha så fin kontakt med honom. Det känns så viktigt och guld värt. Jag vet ju att långt ifrån alla har det som vi.
Bara för att det är så avslappnande och skönt tog jag ett bad och läste en lång stund innan jag drog i väg till gymet.
Lyssnade på Metallica i bilen dit på högsta volym och gick rejält igång i skallen.
Sedan var det lätt att springa 4 km på löpbandet!
Tränade i övrigt mage, armar och rygg och på något märkligt sätt måste jag kommit åt muskler i baken också för nu har jag grym träningsvärk i det partiet. (Fast det gör ju inte så mycket...)
Nu sitter jag pigg och glad i fina kollergors lag här på firman.
Synd att det frestar på så dant att jobba natt för det är verkligen trevligt och skönt att jobba natt.
Brist på motion vecka 38 och lite helg.
Måndag: (Sovdag) 14.174 steg.
Tisdag: Ett raskt varv med Je runt sjön. 22.198 steg.
Onsdag:14.065 steg.
Torsdag:8.548 steg.
Fredag:17.995 steg.
Lördag:12.126 steg.
Söndag: Stavgång drygt en timme hårt tempo med ETL i skogen. 19.545 steg.
Man kan inte annat säga än att man vill sträva efter att vecka 39 ska bli bättre.
Bara att köra på!
På lördagen var jag med lilla grabben hos tandläkaren och stora grabben var på basketmatch.
Därefter åkte vi ned till mina föräldrar.
Där serverades som vanligt utsökt biff med kantareller.
På kvällen hälsade jag på Darr som var på besök hos sina föräldrar.
Sedan tittade vi på Svennis på "Här är ditt liv och därefter somnade jag som en stock och sov fram till barnen kom hem med Morfar från golfrundan på söndagen!
Jag behövde det och dessutom satt det fint att ha många timmar sömn i bagaget nu när jag jobbar natt igen.
Söndagen gick åt till läxläsning med barnen och sedan gick jag och ETL ca 1,5 tim stavgång i skogen i det härliga vädret.
När jag kom hem började jag göra lite höst på balkongen, slängde blomlådorna och pysslade lite.
Tvättade och började uppstädningen efter veckan som varit.
Vilket otroligt spännande liv man lever.
Har tänkt väldigt mycket denna helg. Tänkt och funderat hur jag ska göra och hantera framtiden.
Dax att tänka över hur man vill se ut och må.
"Det låter inte sunt i längden att jobba 6 nätter i rad.
Gör ett test - gå till Systemet och handla, behöver du inte visa leg är det dags att lägga om livsstilen lite."
Hon har helt rätt. Jag gjorde testet igår , inte en kotte frågade leg och när jag frågade en killle om vintips så ledde han mig till dryga 100-kronors-hyllan.....dit tror jag inte man blir ledd till om man är 20 år.
Alltså, systemet-testet meddelade att jag ligger fett illa till just nu.
Utanför systemet mötte jag x-chefen. Han frågade direkt om jag jobbat natt fast det nu hunnit bli fredag och det gått många dagar sedan jag gick av i måndags.
Samma sak hände på torsdagen utanför IKEA där jag mötte en mammaledig kollega. Har du jobbat natt inatt?
Alltså....tecknen är många. Bara att inse.
Talat med Darr om det och med J som faktiskt var bekymrad över mig.
Han sade: Du tappade bort livet även när du jobbade lite natt förut. Jag tror du skullle må bättre av att minimera natttjänstgöringen. Du vill få tid och bästa ork med barnen men effekten blir precis tvärt om.
Sugigt värre! Känns inte bra att behöva jobba mer till mindre pengar och mycket mer tid. Det tar verkligen emot!
Jag älskar ju att jobba natt!
Älskar lugnet och tryggheten, upplägget och säkerheten.
Jag ska känna efter lite till men sedan är det kanske bara att krypa till korset och be att få dra ned på nattjobbet i varje fall lite.
Är så rädd att bli en ragata när jag jobbar dagtid, inte ha tålamod med alla nybörjare, vara stressad på morgnarna så att barnen kommer iväg....
Sedan igår känner jag mig helt rättvänd i dygnet igen och studsade pigg upp på morgonen.
Har inte gjort så mycket den här veckan. Varit en sväng på ett läkarbesök, varit på IKEA, shoppat lite, kört barn till träningar och aktiviteter.
I förrgår kväll bakade jag 30 stora saftiga hallonmuffins.
Igår bakade jag 100 bullar.
Egentligen gillar jag inte att ha kaffebröd hemma då det ju går åt och det är inte bra för oss att äta sådant.
Hur som helst är det ändå lite mysigt att baka och jag vill ju gärna att barnen ska minnas att de hade goda hembakta bullar under sin uppväxt.
I går kväll hade barnen en kompis som sov över och jag hade Syrran och ETL här på middag.
Fullt hus med andra ord. Jag gjorde kycklinggryta med ris och sedan tittade vi på Idol och lite annan tv i lugn och ro. Kvinnorna gick hem till sig efter midnatt.
Nu på morgonen vaknade jag 06.30.
Kallt men sol ute. Jag tog på mig gympabrallorna och rynskorna och gick en kortare mycket välgörande promenad.
Avslutade med att gå ned till J och släppa in katten då J inte är hemma.
Nu kaffe och rostat bröd.
Skall skärpa upp mig med mat igen. Det säger jag alltid men varje gång man tänker tanken så är det ju bra och bara att köra på.
Ska nog ta min bok och lägga mig i badet en stund innan huset vaknar.
Väger väl typ 10 kg utan skal!
Kanske är det inte helt optimalt att leva så här som jag gör just nu, kasten mellan att jobba 6 nätter ena veckan och att vara dagmänniska och familjemamma andra veckan och i detta pressa in lite normalt liv är kanske slitsammare än jag trodde.
Kanske inte bästa lösningen.
Jag ska prova ett tag till men man blir sliten och jag tycker inte riktigt att jag ser så strålande ut i spegeln.
Kanske måste jag trots all börja jobba lite dagtid den veckan jag har barnen och dra ned på arbetet veckan utan barnen.
Jag är pigg när jag jobbar natt men omläggningsperioden blir för lång när man jobbar så många dygn.
Slut tjatat om det.
I måndags efter nattjobbet blev det inte mycket sovet. När jag kom hem fick jag börja med att gå ned i källaren för att hitta min gamla lilla gitarr som yngstas sonen plötsligt skulle ha då han skulle börja på gitarrkurs.
Nu visade den sig vara i dåligt skick så min förmiddag gick åt till att cykla iväg och köpa strängar, möbelpolish och sedan stränga om den och forsla den till sonens skola. Pust!
Sedan var det vid lunchtid svårt att somna och sova några timmar innan barnen kom hem.
Ärligt talat minns jag inte mer av dagen.
På tisdagen var det strålande fint väder och Je kom över på en fika och sedan gick vi ett raskt och svettigt varv runt sjön. Vi hade tänkt att åka till gymmet men det blev promenad eftersom solen lyste.
Efter det höll jag säkert på med vanliga morsa-saker som tvätt och sådant.
På kvällen åkte jag in till stan för ännu ett spännande besök hos min livscoach.
Det är mycket spännande och speciellt.
På många sätt tar det helt musten ur mig!
Snacka om att jag behöver honom, han är helt fantastisk...men som sagt, det är mycket ansträngande att gå in i sig själv självmant och börja den stora resan att förstå och utforska sig själv.
Jag skulle vilja säga att det krävs mod och då har jag ändå en fin uppväxt att luta mig tillbaka på och inga större lik i garderoben.
Just nu kan jag känna att jag snuddat vid kärnan. Att jag skalar av lager för lager som på en lök av vad jag tror är jag så att ...kavar finns en väldigt liten människa (dock inte ett barn) men som är hel...men typ bara väger 10 kg och är 90 cm lång :-) ! (Ser du det framför dig? :-) )
Här står jag nu och dealar med mina tomrum och får bara klä på mig lökskalen igen om jag lagat hålen med livslångt hållbart material eller lär mig acceptera hålen/tomrummen som de är och inte vill fylla dem med enklast möjliga lagningsmaterial för att slippa känna dem.
(kanske någon minns att jag talat om hårummen tidigare här i bloggen...människor fyller sina tomrum på olika sätt. En del med mat, andra med män/kvinnor eller alkohol..eller religion eller det som känns lämpligast för den enskilde. Tomrum det har vi ju, vi är bara olika skickliga på att hantera dem, förtränga dem eller leva med dem tror jag).
För mig blir mina väldigt påtagliga vid ensamhet och avsked, jag har svårt med det. Dock inte vald ensamhet, det är ju bara skönt.
Just nu känns det som att jag funderar på meningen med livet på ett positivt sätt. Vill påtala att jag inte är svart i sinnet när jag funderar så utan bara seriös och äntligen mogen uppgiften att våga tänka så.
När jag säger till N att jag skäms att jag väntat så länge med att börja arbeta med min personliga utveckling, att jag bara levt och haft det bra utan att reflektera så mycket, att andra människaor verkar känna sig själva så bra så svarar hon...vilket jag inte heller tänkt så mycket på, att jag har fel.
Folk känner sig inte själva så bra, att merparten av mänskligheten nog inte ens har börjat sin inre resa och att flera inte ens kommer att göra det.
Att jag har kommit längre än många... men...själv känner jag mig som en 3-åring på det här planet.
Nu tänker ni nog att jag blivit galen men jag tror inte att det är värre än vanligt, jag bara vill göra det här för att växa och för att jag är nyfiken.
Självklart vill jag stråla harmonisk inifrån och ut framöver också men...det kanske är en bit kvar.
Till dess kämpar jag som alla andra med svarta ringar under ögonen att få tiden att gå ihop och att blanda upp måsten och ansvar med nöjen och ...livet!
Hur gör ni andra? Hoppas jag inte skrämmer bort någon med sådana här tankar. Tänk på att jag faktiskt fyller 40 snart och då bör man väl tänka sådana här tankar?
Antar att sådant jag skrivit om ovan inte är något man talar om men jag tycker verkligen att det här jag håller på med är värt varenda öre jag betalar för det och att det är en investering och värdefullt, faktiskt urspännande...om än slitsamt och krävande.
Jag skulle skriva hur mycket som helst om det här, det fyller mitt huvud både i vaket tillstånd och under sömn.
Onsdagen...igår va?
Ärligt talat, jag minns inte. Tror jag börjar bli dement... eller så tänker jag för mycket på annat.
Jo just det, på morgonen gick jag en solig promenad på en timme och under förmiddagen var jag med stora sonen. Vid 11.30 var vi hos hans tandläkare så att han fick tandställning även i nederkäken.
Vi åt varsin pizza innan han åkte tillbaka till plugget. Jag åkte till granncentrumet för att titta på lite höstkläder men inspirationen infann sig inte alls så det blev billigt.
På kvällen kom N över och åt middag. Vi satt sedan några timmar i soffan och tittade på TV.
Nu är det torsdagsmorgon och fortfarande vackert väder.
Jag började rensa lite i datorn, bränna foton till skivor och till en extern hårddisk men ...pust, så tråkigt.
Tror faktiskt jag drar i väg ut i solen eller i väg på lite shoppping i stället.
Motion vecka 37....halvdant resultat.
Måndag:11.382 steg.
Tisdag: 16.421 steg.
Onsdag: 8.558 steg.(Glömde att ha stegräknaren på mig på jobbet på natten)
Torsdag: 19.178 steg.
Fredag: 26.682 steg inkl mkt rask prom med Je i Hagaparken och en prom med ET på kvällen.
Lördag: Sprungit 2 km på bandet + slitit på i gymet 1 timme helt själv innan nattjobbet. 12.846 steg.
Söndag: Sprungit 4 km på bandet + 1 tim i gymet innan nattjobb. 13.973 steg. Nu lite träningsvärk faktiskt!
Avslappnande och stärkande helg.
Jag har varit helt kravlös och vid gott mot.
Både lördag och söndag lyckades jag sova till 17.00!
Man dansar ju upp och har svårt att tro att det är sant, helt utsövd!
Sovit hårt och njutningsfullt!
Tänk vad sömnen är viktig ändå.
När jag har vaknat har jag ätit frukost och sedan lagt mig i badet och läst. Bara det är ju avslappnande!
Har kommit i genom 2 videofilmer sedan sist också, urtöntiga bägge 2 faktiskt!!
Den ena var "Bröllopsduellen" och den andra var "Smekmånaden".
Det bästa jag gjort i helgen är ändå att jag på fredagskvällen stack till gymet och sprang och tränade en timme innan jobbet.
På lördagskvällen likaså fast då följde ET med. Vi kämpade på bra med vikterna och jag sprang 4 km på bandet! Nöjd!
Nu börjar ny vecka igen. Pojkarna kommer ramla in hos mig i morgon efter skolan och då finns jag där full av kraft att få huset fullt av liv igen!
Ett kortvarit besök i vakenheten.
Jag gick ju av torsdag morgon och snabbsov fram till halv ett på dagen.
Vinglade upp och förstod att det var strålande solsken och sensommarvärme ute!
Med halva kudden kvar i ansiktet åkte jag in till stan och deltog i äldsta sonens utvecklingssamtal.
Mycket stolt kan jag meddela att han i det närmaste hade alla rätt på de nationella proven!
Härligt!
Hans kommentar på det när vi kom utanför klassrummet var: "KTH, here I come!" Då ska man väl minnas att gossen endast är 12 år gammal! När jag var 12 visste jag inte att det fanns något som hette högskola!
Efter lite snabbtitt med sömniga ögon i Drottninggatans affärer åkte jag hem igen, åt på pizzan och skullle sedan väl hemma bara vila ögonen lite men det blev 2 timmars sömn till.
Vaknade om möjligt ännu vimsigare men mötte upp N. Vi åkte till Heron city och gick på bio som vi planerat länge. Vi såg "Sommaren med Göran".
Den var mysig och rolig.
Jag är ju rätt så inne på att gifta mig med David Hellenius så snart René Nyberg tröttnat på honom men i den här filmen var han tyvärr inte sitt läckraste jag...men jag får väl lov att gilla honom även i nöd....
Jag hann inte mer än hem vid 23-snåret förrän jag slocknade igen. Sov hela natten till klockan ringde 08.00.. jag måste lidit svår sömnbrist!
Mötte stora sonen kl 09.30 för att forsla honom till tandläkaren för att dra ut en tand till inför tandställning i nederkäken.
När det var klart tog jag tåget till stan och mötte Je.
Vi käkade i solskenet på en indisk restaurang och tog sedan rask fart mot Hagaparken där vi (åtminstone jag) powerwlkade svettigt för att hinna med hans raska steg.
Vi hade ordentlig fart på fläsket och gick och planerade vinterns kommande skidresa.
Efter 1,5 tim promenad åkte jag hem och tro det eller ej men jag sov ett par timmar till!
När jag vaknade hade jag fått sms av ET som inviterade mig på middag innan jag skulle åka och nattjobba.
Först gick vi en promenad och sedan bjöd hon på köttfärslimpa med kantareller och till efterrätt äppelpaj! Trevligt!
Som sagt...nu firar man helg här på jobbet.
Nu är det fredagsmys!
Skönt att ha många bra vänner!
Somnade och vaknade kanske vid 14-tiden.
Tänkte stiga upp men jag hade fått ett sms av min chef som ville jag skulle jobba extra denna natt så jag försökte somna om.
Då ringde JH, en annan kollega och frågade vad jag gjorde?
Jag sade som det var att jag sov och då frågade hon om hon som hade vägarna förbi kunde komma och sova hos mig en stund innan hon skulle iväg på annat.
Sagt och gjort, hon kom hem till mig och kröp ned på andra planhalvan i dubbelsängen och efter lite tjejsnack somnade vi en timme till innan hon skulle dra igen.
Detta kallar jag avslappnad vänskap!
Jag har svårt att sova med folk men med henne går det bra efter lång träning i Ramundberget varje år då vi brukar dela rum.
Jag steg upp när hon gick.
Stekte biff och gjorde klyftpotatis med pepparsås till frukost och till nattens matlåda.
Åt, pratade ännu mer i telefon och sedan var det Sverige-Malta-matchen!
Usch vilken trist match men det var ju tur att vi hovade hem poängen....för inte var det övertagets skicklighet!
I halvtid tog jag en dusch och efter slutsignalen var det bara att pysa iväg till firman!
Upprättelse!
Precis när jag skulle gå hem från jobbet i morse så haffade chefen mig.
Jag förstod direkt att det var något bra för vi gick inte till "gråtrummet" :-)
Jag trodde att jag kanske skulle få ett positivt besked men jag fick 2!
Allt som jag kämpat för under våren, att jag stod upp för mig själv om någon minns....allt var nu genomtänkt och genomfört från chefshåll!
Det kändes som jag fått upprättelse.
Dessutom får jag som jag önskat fortsätta jobba natt utan tidsbestämning.
Tänk vad det här har tagit plats i mina tankar och gjort mig ledsen med alla tråkigheter och plötsligt är allt ur världen! Det känns som jag blivit lyssnad på och tagen på alllvar.
Jag kan bara släppa det nu.
Somnade mycket trött direkt när jag kom hem. Sov till 15-tiden.
Tänkte att jag inte skulle sova bort hela dagen eftersom jag bara jobbar 2 natter i rad innan ledig dag. Började städa lite efter veckan som gått, hos marsvinen, bytte i sängarna och vek tvätt och andra nöjjen.
Tog ett bad och åt frukost.
Åkte in till stan. Träffade min livscoach.
Det blev ett besök i hela känsloregistret. Sedan jag var där förra gången så har jag haft väldigt nära till gråt, ilska och känslor i allmänhet.
Jobbigt är det men också superskönt.
I dag kändes det som att jag sprungit ett Maraton när jag varit där men jag är också glad.
Det blev väldigt turbulenta tankar och jag orkar inte låtsas att jag är opåverkad. Jag försöker få allt att falla på plats och förstå mig själv och mitt liv. Bli klokare...åtminstone lite.
Kvällen slutade väldigt bra.
Nu är det natt på jobbet och vi har det lugnt och skönt.
Det känns som jag har lite ont om ord, sop-ren i skallen faktiskt men dagen har i det stora hela varit väldigt väldigt positiv.
Lägerskola.
Här skulle det ju vara allra trevligast att sätta in bilder på alla barnen som jag varit på lägerskola med under slutet av förra veckan men det känns inte helt okay att blogga dem när de inte vet om!
Det får bli bild på mig, sonen och lite svamp och barkbåter i stället!
Jag hade som sagt turen att få vara med under hela yngsta sonens lägerskola med hans klass!
Vi var ute på en scoutgård i skogen och vi hade riktigt tur med vädret stora delar av tiden.
På torsdagen ansvarade jag för "tälja-bark-båts-gruppen".
Barnen fick cirkulera på olika stationer.
När de satt och täljde barkbåtar hos mig torterade jag dem med gitarr och sång men framförallt med kameran.
Jag tog svartvita ansiktsporträtt på alla barnen.
Detta gjorde jag även för 3 år sedan när jag var på lägerskola med stora sonens klass.
Jag köpte ramar till alla porträtten på IKEA och gav sedan alltihop till fröken. Hon hängde upp alla bilderna i en lång rad ovanför svarta tavlan i skolan.
När de slutade trean fick de sitt intyg och sitt porträtt av fröken att ta hem och det blev ett fint minne för barnen.
Jag tänker göra lika dant för denna klass.
(Har redan varit på IKEA och inhandlat ramarna och fixat halva klassens bilder, de ligger nu utspridda på köksbordet hemma.)
PÅ eftermiddagen paddlade barnen kanot och badade mm mm.
Jag hade stora möjligheter att arbeta med min grodfobi.
Stället kryllade av grodor och alla barnen tyckte det var fantastiskt att fånga de vidriga asen och ha grodrace.
Jag försökte stå så långt ifrån att det inte såg ut som om jag tyckte att det hela var ytterst äckligt och panikframkallande.
Om de hade förstått min skräck hade de haft hur kul som helst åt det och jag hade fått ett h-vete med grodor i sovsäcken osv...
På kvällen kom alla andra föräldrar och syskon ut.
Vi grillade och hade det mysigt och barnen avrundade med disco innan de skulle gå och lägga sig efter att de andra föräldrarna hade åkt.
När barnen kommit i säng samlades vi 8 föräldrar som var kvar i köket på storstugan där vi gjorde mysigt med ost, kex och vin.
Vi kom igång att prata, spela gitarr och sjunga.
Plötsligt drog vi igång värsta discot vi också och vi dansade helt galet, svettigt och otippat i några timmar fram till vi vid 02.00 beslutade oss för att försöka sova innan vi var tvungna att stiga upp och ta hand om barnen igen.
Det blev verkligen en rolig och minnesvärd kväll!
Jag hade svårt att sova där bland de andra föräldrarna.
Hatar andras våldsamma snarkningar! Var nära på att få ett utbrott och gå ut i bilen och lägga mig....eller bland grodorna utomhus!
Nästa morgon kom vi i varje fall upp och bet i hop bra.
Det blev skogspromenader och vi hittade massor av svamp!
Efter lunch städade vi och åkte hem. Alla var helt slut!
Jag somnade som en stock och vi orkade inget annat är att köpa pizza till middag till mig och lilla sonen. Den stora sov över hos en kompis. Kl 21.00 slocknade jag och lilla sonen!
Nästa morgon lördag var det fotbollsmatch för honom kl 08.45. Jag tittade på matchen och sedan minns jag faktiskt inte exakt vad jag gjorde den dagen? Kanske var det då jag började med bilderna?
På kvällen var lillesyrran gullig och var barnvakt till mina pojkar hemma hos mig då jag var bortbjuden på inflyttningsfest hos T och A.
De hade gjort superfint och trevligt och bjöd på underbar mat. Träffade flera vänner där som jag inte sett på länge så vi hade mycket att prata om.
Höll faktiskt på att glömma ett mycket viktigt inslag i festen! Vi var några som inte kunde hålla oss från att se Sverigematchen mot Ungern!
Jag trodde jag skulle få hjärnblödning när Zlatan gjorde det i 93:e minuten!
I senare delen av festen såg vi också lite på en DVD från en Madonnakonsert. Vi blev väldigt taggade att börja träna allihop! Jag har aldrig varit ett Madonnafan men....vilken otroligt snygg, trimmad, skicklig perfektionist till 50-åring!
Vid 3-tiden beställde jag en taxi hem.
Sov till mitt på dagen någon gång.
När jag vaknade hade jag fått ett glädjande och överraskande sms av K som ville ses och fika på eftermiddagen. Tyvärr kunde jag inte då Syrran jag och T beslutat gå stavgång runt sjön + att jag hade barnen så vi bestämde att ses någon annan dag snart i stället.
Som sagt, vi stavade runt sjön och T och jag lovade varandra att bli nästan lika fita som Madonna! (T är han jag "brukar" springa midnattsloppet med....när vi orkar! Nästa år ska vi igen!)
Hade svårt att sova på söndagsnatten. Kände mig ledsen och somnade inte förrän vid 3-tiden tror jag.
Skickade i väg mina grabbar på måndagsmorgonen till skolan.
Den lilla kom inte så långt förrän han ringde och sade att han mådde illa.
Han kom gråtande hem igen. Vi kröp tillbaka ned i sängen och sov till lunch.
Det visade sig sedan att han inte kunnat gå på toa sedan lägerskolan och hade mycket ont i magen. Vi gick och köpte katrinplommondryck som han mycket motiverat drack girigt av. Stackars pojke!
På måndagseftermiddagen skickades den lilla hem till J och jag gick till gymet för att träna med kollegorna KL och JH.
Vi var där i 2 timmar men det blev nog bara en timmes effektiv träning då vi hade mycket att skvallar och prata om.
Hemma igen hann jag bara med en middag och ett bad innan det var dax att gå till jobbet för nattpass igen.
Oj vilket långt skriva-i-kapp-inlägg det blev.
Det har varit en intensiv och innehållsrik vecka.
Motion vecka 36.
Egentligen vill jag skriva ett inlägg här och nu om de senaste 4 dagarna men det får bli i morgon i stället.
Är lite trött efter ett ganska bra tempo på vanliga livet under slutet av den här veckan!
Måndag: 10.520 steg. (Sovdygn).
Tisdag: 19.890 steg. Godkänt.
Onsdag: 7.094 steg. Känner mig sjuk.
Torsdag: 16.223 steg.
Fredag: 21884 steg inkl 2 timmars diskodans och skogspromenad.
Lördag: 13.105 steg.
Söndag: 16.299 steg. Inkl ett raskt varv med M och T runt sjön. T och jag har lagt upp planer för att stötta varandra i att träna bättre.
Ledig men inget drag i mig.
Typiskt, jag som verkligen var på gång förra veckan!
Har talat med "sjukvården" och fått förfrågan om jag kan känna någon knorr men är ännu säker att så inte är fallet.
....fast man måste ju få grymta lite!
Har ingen som helst energi och är slut trots att jag sovit hela dagen.
Blandar i hop dagarna...men räknar ut att det är onsdag.
Sov ju av i måndags och sedan vill jag minnas att E och jag åkte till Willys och storhandlade. Ja just det, hans fröken ringde mig på förmiddagen och sade att E var sjuk så han kom hem någon gång innan lunch och även han föll i sömn.
A kom också hem på förmiddagen eftersom han varit med J och dragit ut en tand som var för mycket i underkäken inför tandställningen som skall sättas dit snart efter ytterligare lite tandbortdragningar.
Det där med för stora och för mycket tänder i oordning har han ärvt av mig. Jag fick också dra 4 och ha tandställnign när jag växtre upp.
På måndagkvällen kom N över och vi kollade på en DVD som jag hyrde: Mammut.
Den var helt ok men lite seg.
På tisdagen tittade jag på film nummer 2 jag hyrde, "I skuggan av värmen" som också var ok.
Jag promenerade av olika anledningar 2 gånger till granncentrumet, ena gången för att klippa topparna och den andra för att hämta ett par skor som stora sonen glömt på en basketträning i en hall.
Det absolut största som hände på tisdagen var ändå att jag fick tag i en tokbillig resa till Thailand för mig och barnen och min godevän och kollega Talle som gör oss sällskap.
Jag satt och smygpassade på erbjudanden som lades ut och lyckades roffa åt mig flygstolar tur och retur Bankok för mig och barnen för 13.500 totalt! Mycket nöjd över det!
Nu kära vänner vill jag väldigt gärna höra med er om tips till vilken badort vi sedan skall åka! Var är vackrast, trevligast och bäst? Vad har du för erfarenhet?
Känns trevligt att ha en 2 veckor lång semester att se fram emot framöver även om det är ett bra tag kvar!
Stekte pannkakor på kvällen och städade sedan hemma.
Läste ut boken "Munken som sålde sin Ferrari"
Det är en faktabok i självstärkande positivt tänkande skrivet i romanform.
Informationen är mycket bra och berikande men dialogen är lite töntigt haltande men det gör det möjligt att läsa den och att ta in informationen då den är skriven på det sättet.
Önskar att alla orkade och ville läsa böcker som den.
Kände mig inte bra på onsdagen, alltså idag utan har sovit stora delar av dagen.
Har nu i kväll ändå gjort lite nytta genom att packa till morgondagens äventyr som jag ska berätta mer om sedan.
Jag har också helt otroligt också varit en kortare sväng på IKEA när jag tänker efter....pratat i tel med flera av mina fina vänner och som pricken över i städat till marsvinen.
Nu är jag trött igen och måste vara pigg i morgon så jag ska hoppa i säng nu och läsa Mankell "Kinesen" som jag börjat på.
(Jo...jag tänkte på en sak....
2 kompisar (killar båda 2) har på senaste helt oprovocerat sagt detta till mig.
Den ena sade: Skaffa dig en karl! Och den andra sade: Skaffa dig ett liv!
Jag har tänkt ganska mycket på det och kan tycka att det är ganska vårdslöst sagt även om det på något sätt ändå var ämnat som glada tillrop i välmening.
Jag tycker att jag har ett rikt liv med mycket aktiviteter och vänner (och det vet de) men det som avsågs var att återskapa ett Svenssonliv med en man tror jag.
Jag kan bara inte hasta fram det!
Tror att den ena menade med att "skaffa dig ett liv" var att jag också skulle hänga mer med ut på krogen och festa mer. (Det är trevligt i bland men är inte att ha ett liv för mig.)
Klart jag vill leva med någon igen men jag kan inte göra det lätt för mig och skapa ett liv och en relation med någon som bara är bra även om jag vet att det funkar för många.
Jag kan inte göra det, då dör jag inombords!
Jag vill leva med någon som är min närmaste och som jag känner mig attraherad av och tvärt om.
Är det så fruktansvärt märkligt?
Jag är som många singlar dödsrädd för att hamna ensam resten av livet men hellre det än leva fel!
Hoppas av hela mitt hjärta få leva med någon i kärlek när den dagen kommer.
Vad anser du vara viktigt?)
